Mörkercachning inför FAD 2009

Nu är det snart dags för årets geocachinghöjdpunkt - Fumble After Dark! Det verkar vara en fantastiskt rolig tillställning, och för oss så blir det första gången. I skrivande stund är det 5 dagar, 20 timmar, 33 minuter och 28 sekunder kvar! Vi åker ner till Göteborg redan på torsdagen och cachar, shoppar, gör lite sightseeing på fredagen för att vara redo på lördag.

FAD innebär ju att man geocachar på kvällen i mörker och det är vi inte jättevana vid. Så, jag har fixat lite träning den här sista veckan! Det kom nämligen väldigt lägligt tre mörkercacher på Järvafältet precis nu i dagarna. Mörkercacher fungerar så att det finns en bana med reflexer i skogen som det gäller att följa. Första cachen som vi tog förra veckan var Mörkersyn? av tomashu. Barnen tyckte det var riktigt spännande att smyga ut i skogen och fickla med pannlampor och ficklampor. Lite läskigt var det men bara lite... Det gick alldeles utmärkt att hitta reflexerna även om det var några ställen som var lite tuffare att hitta. Men banan fick med beröm godkänt! Och vi fick testa utrustningen som behövde fixas till lite.

Andra mörkercachen kom i fredags (Mörka Slingan av Team_5B) och banan började bara några hundra meter från scoutgården där CJ, C och E tillbringade helgen på hajk. Så det var ju lägligt! När alla andra scouter och ledare hade gått och lagt sig på lördagkvällen så gav sig CJ, C och en annan scoutledare iväg i mörket. Det här var en lite längre bana men kortare mellan reflexerna så det var lätt att hitta fram! Grannarna blev lite avundsjuka när vi berättade om äventyret så den tredje mörkercachen spar vi nog tills de kan följa med.

Vi har ingen värstingutrustning när det gäller pannlampor och ficklampor, men tillräckligt bra tycker jag. Jag har följt några trådar på forumet på Geocaching.se och då verkar det som att man bara absolut måste specialbeställa lampor från specialbutiker i USA. Men det beror väl lite på vilka krav man har...

När det gäller pannlampor har vi ett par Petzl Tikka och ett par Silva-lampor som jag inte kan hitta modellnamnet till. De är helt okej! Fast jag kanske ändrar mig när jag ser alla värstinglampor på FAD:en...

Petzl Tikka - 229:- från addnature.com

Sen har vi några budget-ficklampor, plus en nyinköpt från Teknikmagasinet - en Rebel 90 ALX-80R92AA. Det var någon annan som tipsade om den på forumet, och jag tycker det känns smidigt med vanliga AA-batterier. Även om pannlamporna lyser bra så känner jag mig lite tryggare med en ficklampa i handen också!

Rebel 90 - från Teknikmagasinet

Så, ni vana FAD-deltagare - vad ska man mer tänka på? Något som man absolut INTE får missa att ha med? Annars tänker jag mig att man får hänga på något gäng som verkar rutinerade!

/A

24h hours of GC in Bremen

I was on a business trip to Bremen this week. As usually these trips will be very busy and without any own time. This time I decided to have a 24 hour interruption in the business trip. Without any interruptions I could then maximise the caching.
At home I had made some preparations and planning. I use GSAK to capture all Bremen caches and have them downloaded to the GPS.
When the meeting was over my colleagues went to the airport and I sneaked into the bush and took off the tie and changed trousers. Then I started to walk back to the centre of Bremen. I followed the river Weser to the north and realised that almost every thing in the cache descriptions are in German (which I don't understand). I don't have any map in the GPS so I used a printed out paper map to find the way between the caches. Later it became dark making the finding more difficult even if I had brought with me a very good flashlight. On my way back to the hotel I found 9 caches and 4 DNF. I liked the caches Weserwehr, Starker Strom och NSG "Neue Weser".

After a good night sleep I checked out from the hotel and started my tour. First I continued along river Weser river and after looking at the cache Wien bunkern turning north with the goal university area. It was a really a nice walk and as soon as I got hungry or thirsty I just stopped and had a break. After several hours I finally reached the university area. There I found the largest TB ever Kuckuck-Bug that I couldn’t resist. When I had found the caches in that area I then started to go back to the hotel and start the journey back to Sweden. On the airport I just had to go out and log the cache TB-TradingCenter Bremen Airport. The results of today were 13 caches and 8 DNF. Totally for 24h there where 22 caches and 12 DNF.
/CJ

Avkoppling i Örebro

Vi behövde en skön helg med frisk luft och avkoppling - så det fick bli en weekend i Örebro. Tanken var inte att stressa runt med bilen och logga extremt många cachar, utan att promenera och njuta av livet och se nya platser. Och det lyckades vi med tycker jag!

Vi hade inte förberett oss så noggrannt utan planerade dagen vid hotellfrukosten på lördagmorgon. Det vi fastnade för var Lilla Å-Promenaden, ett promenadstråk med skulturer längs Lillån. Jättefint med kul skulpturer och fina omgivningar. Det var hyfsat lugnt på lördagmorgonen så vi kunde leta, klättra och smyga rätt ostört.

Häftigt broräcke!

Första delen av promenaden gick genom villaområden och gamla regementet. Vi gick mot en Earth cache där man skulle mäta omkretsen kring ett stenblock. I närheten fanns en affär så vi köpte ett långt snöre där och mätte sen för glatta livet :-) Fast vi hade roligast när vi byggde Lego för att lösa sista steget i en mystery som vi hade delvis löst hemma.

Vi skulle ha haft barnen med...

Sen kom vi in i ett naturreservat med fina stigar, tjusiga skulpturer och broar. Lite mer folk, men fortfarande rätt lätt loggat. Slutmålet var Rynningeviken med en löst mystery och lite andra cachar, som till exempel Mt. Ararat. Jättefint verkligen - och ett underbart naturområde så nära stan. Efter loggning tog vi lunch vid Naturens hus i ett strålande solsken.

Rynningeviken i fantastiskt höstväder

Tredje delen av promenaden gick nu längs Svartån tillbaka till stan. Vi tog en sväng genom Wadköping och Stadsparken - många blommor i höstfärger. Det gick lite sämre att logga stadscacher, nu var det mycket mugglare i farten... Och en del kluriga cachar som krävde en hel del letning och sen klättring! Höjdpunkten var att se CJ försöka sätta tillbaka en mikro i en lyktstolpe med en strid ström av cyklister runt omkring. Lite knäppt är det väl, men det känns bra att tänja lite på gränserna ibland ;-)

Nu ska vi logga lite cachar och så blir det middag i Örebro ikväll - och lite stadscachar kanske...

/A

Sand i skorna

Ända sen vi träffade Ludwig Pettifogger och hans följeslagare uppe i Jämtlandsfjällen i somras så har vi planerat att ta några av hans cachar. De verkar vara helt i vår smak med mycket vildmark! Så, idag gav vi oss iväg mot Älta och området runt Sandasjön och Strålsjön. Efter ett tips på en av cachebeskrivningarna så hittade vi en bra beskrivning av vandringsledarna runt sjöarna, på en av våra favoritsajter - Tranevings friluftssida. Där tipsade de om en tur som kallas för Sand i skorna, från en bok om vandringsturer i södra Stockholm. Så - vi gick hela den turen som så passande gick förbi ett helt gäng med roliga/fina/spännande cachar.

Vacker utsikt över Sandasjön

Det var fina stigar genom varierad natur, fin utsikt och en del attraktioner - som Jättetallen, Källan och Äventyrsbanan med tillhörande "vildmarksspa".

Jättetallen - ett av många ståtliga träd vi hittat under vår GC-karriär

Och så hittade vi lite bunkrar förstås! CJ brukar ju se till att vi väljer utflyktsmål som har några militära sevärdheter, och så blev det idag också.

Loggning på luftvärnsställning

Sammanfattningsvis - en riktigt bra vandringstur! Hela turen blev totalt 8 km med våra cachingavstickare. Fin vildmark men inte så ödsligt - det var verkligen populärt att vara ute i skogen idag! Gott om fiskare, vandrare, cyklister, svampplockare...

Vi gick högervarv, men om man är ute för att också geocacha är det nog bättre att gå åt vänster (då passar multisarna bättre, så man inte behöver vända och gå tillbaka). Vi kommer definitivt tillbaka! Både för att gå andra vandringsturer i området och för att ta de cachar vi inte hann med - som till exempel Mr. Pettifoggers NIGHTmare No.1 som ska tas i mörker!

/A

Kolarbyn och överlevnadskurs

Här kommer ytterligare ett vildmarkstips som jag länge tänkt skriva om! Vi tillbringade ett dygn i Kolarbyn utanför Skinnskatteberg i slutet av juli - och det är en upplevelse som vi varmt kan rekommendera. Kolarbyn beskrivs som Sveriges mest primitiva vandrarhem - och det kan nog stämma! Här finns varken elektricitet eller rinnande vatten. Men om man gillar naturupplevelser så är det hur trevligt som helst! Man sover i kolarkojor som består av två bäddar och en kamin. Man har med sig egen sovsäck och gärna ett extra liggunderlag. Det gäller att se till att hugga ordentligt med ved och elda på kvällen så blir det varmt och skönt under natten. Och att spara lite ved för att få lite värme framåt morgonkvisten också!

Utanför vår koja Margareta

Vi hade två kojor och lyckades hålla värmen hyfsat bra under natten trots att det regnade en del. Och jag fick fira min födelsedag med att bli väckt i kojan till skönsång!

Bara att bo en natt i kolarkojorna är en spännande upplevelse, men det går också att lägga till olika aktiviteter som till exempel varg- eller älgsafari. Vi valde att gå en överlevnadskurs, speciellt anpassad för familjer. Eftersom vi tvingar iväg våra barn i skogen rätt ofta så kändes det inte helt fel att lära sig lite mer om hur man klarar sig i vildmarken. Och det var en riktigt kul kurs som överträffade allas förväntningar!

Andreas på Svea Äventyr lärde oss en massa nyttigt som hur man gör upp eld, hur man bygger ett vindskydd, vilka växtersom går att äta, hur man renar vatten, hur man gör upp en nödeld och en massa annat. Och vi passade på att inviga Andreas i geocachingvärlden, genom att han fick följa med och logga cachen KOLARBYN som ligger i skogen bakom kojorna.

Vi lär oss göra upp eld

Och Andreas bjöd på fantastisk middag tillagad över öppen eld efter första dagen. Barnen var lyriska och klagade inte en sekund fastän det regnade en del av och till.

Fantastisk nödeld!

Andreas har lagt upp en del fina bilder - från vår kurs och andra kurser som man kan titta lite på (23/7 var vår kurs).

Så - är ni trötta på trista motell och vandrarhem i baracker och istället vill prova något annorlunda så kan vi rekommendera Kolarbyn!

/A

A half day off i Märsta

Idag på morgonen kom jag tillbaka från en tjänsteresa och efter att fått tillbaka en krossad resväska av SAS, så bestämde jag mig för att ta ledigt resten av dan. Efter köande och gående fram och tillbaka mellan terminalerna på Arlanda så kunde jag till sist få en ny.

Jag hade redan planerat en tur till Märsta och Nies burkar runt Steningeslott. Sagt och gjort så tog jag bilen till Märsta och stannade passande på Welcome to märsta och den nya cachen Tjuren Ferdinand (rekommenderas). För att komma ut till Slottet passerade jag både Märsta ishall och Valsta gård, två vanliga bra cachar med dolda sevärdheter.

Därefter nådde jag mitt egentliga mål och cacherna runt Steninge. Jag parkerade vid Stora parkeringen och gick sedan en lång promenad (löparskorna fick vara hemma idag). Jag började med att gå tillbaka till Old wrinkel man, ett imponerande träd som andas historia. Sedan var det dags att traska tillbaka och gå förbi waterholes in Märsta #4.

Sedan var det dags för något som jag kände på mig skulle bli kul cachar nämligen de två multisarna som utgår från parkeringen (i alla fall nästan). Det blev en både lång och skön promenad i slottsområdet för att besöka cacherna tillfällig viloplats och empty houses, man kan ju undra varför det blir ödehus här, bara någon kilometer bort bygger man nytt...

Efter att letat micros eller ännu värre nanos i stan kändes den här turen helt rätt och det är så här caching blir som bäst.

Jag kan verkligen rekommendera en caching tur till Steninge slott och den kan ju kombineras både med fika och shopping - om man nu är intresserad av sånt ;-). Passa på att ta cacharna Tjugonde knut 2007 (super cache) och Dödskalleberget som också är två bra cacher.

/CJ

Jämtlandstriangeln - fjällvandring och lite geocaching

Årets sista semestervecka var bokad för en fjällvandring - vi skulle gå Jämtlandstriangeln och valde att gå från Storulvån, till Sylarna, till Blåhammaren och tillbaka till Storulvån. Det är en lättvandrad led som passar bra för nybörjare och barnfamiljer. Vi valde att bo på fjällstationerna och inte bära med tält och sovsäckar, och då blev det en rätt lyxig fjällvandring... När man vandrar med barn så får det ju gärna vara lite äventyrligt, men inte onödigt svårt. Våra barn är 9 + 11 och hyfsat vana vandrare, men det här var klart den längsta turen för familjen. Men det gick alldeles utmärkt - så det blir definitivt fler turer.
Här kommer en rapport från vår tur - med tips både för vandrare och geocachare!

Vår rutt; Storulvån - Sylarna - Blåhammaren- Storulvån

Dag 1-2 Resan till Storulvån
Efter rätt mycket planering och packning påbörjades resan från Sollentuna tidigt en söndagsmorgon. Vi valde att inte åka hela vägen utan övernattade i Östersund. På väg upp genom Sverige passerades ett flertal rastplatser med cachar bla (Dragon Gate, Naturstig at Hagsta/Hakkegård, XMAS2008-15 Room at the Inn TB Hotel, Välkommen till Glada Hudik). Underbart skönt att stanna ibland och sträcka på benen och tack vare geocachingen hittar man ju kul platser att stanna på.
Vi åkte via Hassela och cachen The WaterCraft Bridge för att äta lunchmatsäck. Tyvärr så regnade det så vi fick äta matsäcken i bilen och kunde inte njuta av omgivningarna direkt. Sedan fortsatte vi genom skogen på en liten grusväg (som bilGPS:en avskydde och ville vända på hela tiden...), och på gränsen till Medelpad kunde vi logga Sista utposten efter trädklättring.

CJ klättrar i träd

Vi passade också på att ta ett cachen Landskapsblommor, nord genom att fota GPS:en vid en gran på den medelpadska sidan. När så skogen tog slut passerade vi cachen HUBERGET, där det fanns ett fint fik i hembygdsgården och lite muséer i husen runt omkring. Nu började vi längta till hotellet i Östersund och en snabb middag på stan. A hade löst de två mystery cacharna Lillänge sudoku och Singalong som vi loggade snabbt, men annars blev det varken geocaching eller sightseeing i Östersund.
På morgonen gick vi upp tidigt för att ta oss via Åre till Storulvåns fjällstation. Och förstås blev det några stopp på vägen... Det blev ett dyrt men gott stopp på Åre Chokladfabrik Choclaterie innan lunchen i Åre. Stoppet i Lundhags outletbutik i Järpen kostade också en slant... Men det är ett bra ställe att köpa på sig bra friluftsprylar till bra pris. Efter att ha loggat cachen Kabinbanan tog vi förstås kabinbanan upp till Åreskutan. Därefter fick vi gå de sista 500 m upp på toppen, där en bild till cachen 1420 m togs. Tyvärr var vädret uselt och man såg inte längre än 10 meter. Det var nästan lite ruskigt att stå i blåsten mitt i molndimman och inte se ett jota!

Åreskutans topp med "utsikt" över Åre

Från Åre körde vi sedan de sista milen till Handöl för att där ta de två cacharna som finns där. Häftigast var att gå över hängbron till Handbeer. CJ fick sedan själv hoppa ur och ta Gorkyman13 - 2200 Karoliner vid ett av de många karolinerminnen som finns i trakten. Det var i Handöl som en stor del av karolinerna dog efter den tuffa marschen över fjället 1718. Vi har varit i Handöl tidigare och det är en charmig liten slumrande by - Hanriis kafé kan starkt rekommenderas!
Dag 3-4 Sylarna
Efter en tidig frukost gav vi oss iväg på vår första dagsetapp om 16km, mot Sylarnas fjällstation. Vädret var så där men regnmolnen drog fram över himlen utan att riktigt hinna ifatt oss. Lite backigt i början genom björkskogen vid Storulvån men sen var det ganska lättvandrat under förmiddagen. Lunchen hade vi bestämt att ta halvägs vid vindskyddet vid Spåjme där också cachen Fjällen det är grejer!! finns. Mitt i lunchen såg vi ett gäng med fyra personer med GPS som ivrigt spanade mot vår kulle. Det visade sig vara fyra cachare som hade precis samma rutt som oss. Kul med lite trängsel vid dessa fjällcachar!

På väg mot Sylarna

De sista 8 km mot Sylarnas fjällstation gick långsamt - nu hade det börjat regna och blåsa och terrängen mot slutet är stenig och stiger uppåt. Alla kämpade tappert på och det kändes underbart att stiga in på fjällstationen och dricka Sylsaften som serverades i receptionen. Vi valde lyxalternativet på fjällstationen - ett fint 4-bäddsrum där vi snabbt gjorde oss hemmastadda efter en skön bastu. Det finns ett ypperligt kök för självhushåll där vi gjorde tacos till middag. Otroligt mycket folk, så om man inte vill sova på golvet så ska man vara ute i god tid och boka rum. Men fjällstationerna verkar vara oerhört kreativa på att hitta sängplatser till folk, så man behöver inte vara orolig att helt bli utan tak för natten.
Vi valde att stanna två nätter på Sylarnas fjällstation, lite som säkerhet utifall någon skulle vara slut efter första dagens vandring, men mest för att kunna utforska det fantastiska Sylmassivet. Vi valde att inte bestiga Syltoppen, säkert en fantastisk upplevelse men ganska mycket jobb och inget direkt för höjdrädda teammedlemmar. Så vi tog en lugnare dag där vi klättrade upp på Herrklumpen, fjället som ligger närmast fjällstationen. Vi passade förstås också på att logga cachen som finns vid fjällstationen, Sylarna 2, innan dagens korta vandring började. I bästa tänkbara sommarväder får vi en vidunderlig utsikt över Sylarna från Herrklumpens topp. Det här kändes som en fantastiskt bra alternativ till att bestiga Syltoppen!

Utsikt över Templet, från Herrklumpen

Lunchen lagade vi sedan nere vid Pojktjärn vid kanten av en stor snödriva med utsikt över det karga landskapet. Till skillnad från igår var vi nu helt ensamma vilket är en mäktig känsla. Barnen passar på att ha snöbollskrig. Då det bara var tidig eftermiddag när vi närmar oss fjällstationen gör CJ en egen utflykt mot Tempeldalen, ett märkligt och mäktigt pass nedanför fjället Templet. Målet är naturligtvis cachen Tempelutsikt (Sylskalstöten) som ligger alldelels i entrén till Tempeldalen.
Till middag lagade vi pastagryta med djävulskorv och gino till efterätt. Bara genom lite planering och viljan att bära något extra kilo kunde vi äta riktigt gott och undvika snabbpizzorna eller de frystorkade grytorna. Som barnen sa så ägde vi köket och vi fick en del avundsjuka blickar från de andra borden... Fast om man nu inte vill laga mat så fanns det gott om snabbmat och annat att köpa i affären på Sylarna. Vi köpte tex fryst köttfärs där så slapp vi bära på det. Dyrare förstås, men det är det ju värt!

Mätta och nöjda vandrare

Dag 5 - Blåhammaren
På morgon gick vi upp tidigt för vår längsta vandringsetapp om 19 km till Blåhammarens fjällstation. Även idag strålade solen från en klarblå himmel och det kändes riktigt bra att få vandra i shorts och t-shirt istället för det vanliga regnstället som vi brukar behöva när vi ger oss ut på fjället. Det här var nog den vackraste sträckan (även om det ju är lite svårt att bedöma, det är ju vackert hela tiden!) - med otroliga vidder och vyer över både svenska och norska fjäll. Kilometrarna rann undan fort och vi lagade lunch vid Enkälens vindskydd som är ungefär halvvägs. På den här sträckan var det riktigt mycket folk, tydligen var det just den här veckan årets rekord när det gäller beläggningen på fjällstationerna. Oftast gick vi ensamma, men just runt lunchtid så samlas det rätt många personer på samma plats. Vill man ha total ensamhet så ska man nog välja en annan led eller en annan tid på året.

På väg mot Blåhammaren

De sista 9 km gick helt okej även om det var tufft mot slutet, barnen kämpade på fantastiskt bra och vi nådde fjällstationen vid 17-tiden, lagom för att hinna med en bastu innan middagen serverades. Blåhammarens middag ska man inte missa! Mycket folk men god mat och dryck och trevligt sällskap. Efter middagen gick vi tillsammans med våra fjällvandrande cachingkompisar upp till cachen Blåhammaren. Det visade sig att ytterligare två team från västkusten haft samma idé. Inte så vanligt att träffa på någon cachare och att vi nu var 6 team på en 5/5:a är ju rätt osannolikt, men kul.
Dag 6 - Storulvån

Avfärd från Blåhammaren till Storulvån

Sista sträckan från Blåhammaren till Storulvån är 12 km och det kändes bra att spara den kortaste sträckan till sista dagen. Det började kännas i axlar och ben att vi varit ute och vandrat länge nu. Här kan man välja att följa leden eller att gå längs med Getryggens sluttning tillbaka. Vi valde att gå längs leden, så vi satte kurs mot Ulvå tjärn där det finns vindskydd och fjällsjö. Återigen lättvandrat, inte alls stenigt eller blött. Det finns några passager som kan bli blöta och som kan kräva att man vadar över, men nu hade det varit torrt ett tag så det gick bra att hoppa över utan minsta besvär. Vid Ulvå tjärn blev det långlunch med bad och vila i solen. Underbart att inte ha bråttom heller utan att kunna kosta på sig att bara njuta av fjället!

Lunch vid Ulvå tjärn

De sista sex kilometrarna blev lite av en transportsträcka, man börjar ju bli lite bortskämd när det gäller vackra vyer och det här är kanske inte den mest spektaktulära etappen. Det kändes bra att se Storulvåns fjällstation ett par kilometer innan vi var framme. På kvällen firade vi med 3-rätters middag på fjällstationen, stolta och glada över att ha klarat Jämtlandstriangeln.
Dag 7 - Resan hem från Storulvån
Efter frukost blev det att säga adjö till geocachingkollegorna, lasta in allt i bilen och påbörja hemfärden till Sollentuna. Med en liten lista på ett antal cachar och platser längs vägen så fick vi en behaglig resa med lagom antal bensträckare. Totalt blev det 9 cachar med korta stopp på hemvägen och de roligaste stoppen var Gorkyman8 - Liljas Kulle, Adlersparre och Valutareserv (där behållningen var Dollar-store affären intill där vi passade på att köpa prylar att lägga i cachar och lite annat smått och gott).
That's it - Jämtlandstriangeln med lite geocachingbonus. Betyget blev med beröm godkänt! Det enda som står på minuslistan var nog trängseln på fjällstationerna (och ibland i lederna), så om vi gör om det så skulle vi nog försöka välja en annan vecka. Men nu - dags att planera nästa fjälltur :-)
/C+A