Team Vildmark: april 2021

söndag 18 april 2021

Anna Rydstedt-stigen i Ventlinge, Öland

En fredag i mars på vår tur till södra Öland så tog A en egen personlig konferens, till fots längs kusten. Det här med en personlig konferens är något jag gör med jämna mellanrum, en dag eller förmiddag med tid att reflektera över jobb och liv, gärna i en inspirerande utomhusmiljö. Den här gången alltså i en för oss aningens mer exotisk miljö än våra sörmländska skogar. Ryggsäcken packades med lunch, kaffe, anteckningsblock och pennor, och sen bar det av.

Från byn Grönhögen går det en stig norrut som slingrar sig fram precis mellan havet och golfbanan. Så här års var det inga golfare på plats, men jag kan tänka mig att det kan vara lite annorlunda att vandra här när det är full fart på golfbanan. En blåsig marsdag var det dock bara jag och några fågelskådare ute längs kusten.

Ett par kilometer norr om Grönhögen kom jag fram till grusvägen mot Ventlinge och här kunde jag ansluta till Anna Rydstedt stigen, eller Anna Rydstedts litterära stig som den också kallas. Anna var en ny bekantskap för mig, hon var en poet född här i den lilla byn Ventlinge. Stigen som är 2,5 km tur och retur bjuder på flera stopp där man får läsa hennes dikter som också illustreras av olika konstverk. Det här var en perfekt stig att vandra på för en reflekterande personlig konferens med massor av inspiration till nya tankar.

Anna Rydstedt stigen går norrut längs kusten fram till den litterära rastplatsen vid Kalmarsund. Där fanns det ett bord dekorerat med fler av Annas dikter. Den litterära rastplatsen blev en perfekt plats för lunch och en stunds skrivande. Sen vände jag tillbaka och när jag återigen nådde vägkorset mot Ventlinge fortsatte jag stigen inåt land med fler skyltar med dikter längs vägen. Stigen börjar och slutar vid Ventlinge kyrka. Här vid kyrkan fortsatte jag gå ytterligare en bit österut för att få en stunds vandring på alvaret också innan jag vände tillbaka söderut mot Grönhögen.

Det här blev en fin vandrande konferens med det kulturella inslaget som bonus. Flera av Annas dikter passade perfekt in i de tankar som jag hade just för dagen. Som den här:

Som strån

Vågor böljar i gräset.
Gräset rentav viker sig i vågor,
vajar strå vid strå i en liten horva
som en väldig rörelse.

Ack, kunde man vara ett sådant strå,
men jag står som en ilsken tistel.

Ändå är jag bland människogräs ett strå,
min tistelindividualitet ser ingen.
Som strån synes vi nästan alla vara,
och vinden far igenom oss alla strån.

Anna Rydstedt
Diktsamlingen ”Dess kropp av verklighet” 1976

Mer information:

Alla våra blogginlägg från Öland:

söndag 4 april 2021

Gösslundaleden, Öland

En eftermiddag på vår workation på Öland så stängde vi ihop kontoret tidigare och tog oss ut för att vandra Gösslundaleden, en 7 km slinga på alvaret. Det går att förlänga leden på olika sätt för att få till en längre tur, man kan gå norrut på Örnkulleleden, ta sig till Bårby källa eller gå söderut mot Tingstad Flisor. Men för en eftermiddagstur var slingan Gösslundaleden alldeles perfekt.

Efter att ha klättrat över muren så gav vi oss av på alvaret norrut, förbi ett par gravrösen, mot Rörkällan för att ta en fikapaus vid det maffiga stenbordet. Vi fick leta runt en stund innan vi hittade källan, men här ska det tydligen gå att få vatten även en riktigt varm sommardag. Vi vandrade vidare, förbi stigkorset mot Örnkulleleden och sen till en ås som sträcker sig genom alvaret. Här kunde vi skymta Kartmuren så vi gjorde en avstickare för att utforska den märkliga muren, en kort bit mur utkastad mitt på alvaret. Man tror den använts av Kartverkets kartografer för att göra olika mätningar ute på alvaret.

Tillbaka upp på åsen och sen vidare till Mittmuren som skär genom alvaret från norr till söder, ett imponerande byggnadsverk.

Gösslundaleden är en lättgången tur, inte alls så blött som det var för ett par dagar sen när vi vandrade Stora Alvarleden. Kanske är det annan terräng här med mer kalkstenshällar, eller så är det solen och vinden som torkat upp terrängen under de dagar vi varit här. Den här slingan är perfekt för att på kort tid få uppleva känslan av det karga och fascinerande alvaret.

Rastplatsen vid Rörkällan

Och här är själva Rörkällan

Vi utforskar Kartmuren

Mittmuren sträcker sig långt mot horisonten

Vi kommer fortsätta blogga om fler av våra vandringar på södra Öland.

Alla våra blogginlägg från Öland:

fredag 2 april 2021

Vandring runt Ottenby, södra Öland

På vår vårutflykt till Öland bodde vi i Grönhögen, några kilometer från Ölands södra udde. Så det blev flera vandringar i Ottenby naturreservat och vidare ner till fyren Långe Jan. Här är landskapet något annorlunda mot alvaret, mer våtmark som sträcker sig ut mot den platta horisonten. Ett afrikanskt savannlandskap där hjorder av hjortar skuttar som antiloper i fjärran.

Det finns flera olika vandringsleder runt Ottenby, och det går utmärkt att kombinera leder och stigar till olika slingor för kortare eller längre turer. Vi tog en eftermiddagstur med utgångspunkt från Norra lundparkeringen, där vi gick ut mot östra sidan, vände söderut och sen i en slinga upp mot Ottenby Kungsgård tillbaka till parkeringen. Nästa vandring blev i de södra delarna där vi gick från Södra lundparkeringen ner till Långe Jan och tillbaka.

Lederna är väl markerade och passerar flera olika fågeltorn och rastplatser. Under vår och sommar får man på vissa platser endast gå på markerade leder eftersom det är fågelskyddsområde där. Här samsas vi vandrare med gott om fågelskådare, vi passade på att fråga ett fågelskådarpar om några fåglar vi inte kände igen. Nån gång ska vi också lära oss identifiera fler fåglar, alla större rovfåglar är havsörnar för oss, och sjöfåglar är oftast gäss eller änder...

Området runt fyren längst ner på udden kändes som en charmig liten by som påminner om byar i Stockholms skärgård som vi besökt. Vi var här innan säsongen drog igång så Naturum och kaféet var stängt, men det var ändå fint att vandra runt kring byggnaderna. Vi tog oss till ett av vindskydden för en kvällsfika för att bara njuta av utsikten med horisonten och alla grupper av fåglar, ett riktigt skådespel. Det här är verkligen en fascinerande plats, så långt utomlands man kan komma utan att lämna Sverige.

Först några bilder från första vandringen i de norra delarna.

Finnslättsvägen söderut från Norra lundparkeringen

Utsikt från ett av fågeltornen med fantastiska vyer över Schäferiängarna

Mot Skogsuddestigen

Väldigt blött så här års (kanske är det blött året runt?), så det var smart att ha bra vandringsskor

Kyrkhamnsleden norrut tillbaka mot parkeringen

Framme vid den norra muren vid kungsgården

Vacker gård med spännande historia. Här vid kungsgården var enda platsen där det var lite svårt att se hur leden gick, vad som var privat och var vi egentligen förväntades gå.