söndag 20 oktober 2019

Birgittavandringen, Upplands Väsby

Näräventyr är ett koncept som vi verkligen gillar, att utforska nya miljöer i närheten. Att ta vänster istället för höger i en korsning och se vart man hamnar. Att kliva av bussen ett par hållplatser tidigare och promenera i nya kvarter. Så när jag upptäckte Birgittavandringen, en pilgrimsvandring i Upplands Väsby kändes det som ett utmärkt näräventyr. Vi har varit en del i de här trakterna förut eftersom vi bor i närheten, men samtidigt gav vandringen också många nya upplevelser. 

Jag gav mig av mot Upplands Väsby en riktigt regnig helgdag, en dag när det passar bra att göra mer stadsnära äventyr än att vandra i en lerig skog. På Svenska kyrkan finns karta och broschyr att ladda ner, det fanns också broschyrer på plats utanför Fresta kyrka där jag började vandringen. Det är en rundslinga så man kan börja på flera platser, men kyrkan är en bra start om man kommer med pendeltåg och buss. Vid kyrkan började jag med att utforska Birgittalunden, en plats med information om Heliga Birgitta och med stämpel till pilgrimspasset. 

Sen följde jag vandringen enligt kartan, leden är bra markerad med markeringar och informationsskyltar längs hela vägen. Vid jämna mellanrum kom jag förbi skyltar med olika teman för vandringen som tex "Klarsyn - Vad är sanning?", "Inspiration - Vad ger skapandekraft?", "Tålamod - Är det mod att tåla?". Även om man inte gör det här till en andlig vandring så gjorde det min vandring mer intressant genom att jag fick tankeväckande frågeställningar att tänka på när jag traskade i regnet. 

Leden går mest på cykelbanor och grusvägar, både i bebyggelse och natur. Mest skog är det ner mot Norrviken, även om den upplevelsen förstördes en del av fågeljakten vid Sköldnora gård som pågick när jag passerade. Kanske inte den leden som jag vandrat som gett mest naturupplevelser, men som sagt var ett fint näräventyr som också kan ge en del reflektioner. Min vandring i regnet blev knappt 10 km enligt vandringsappen. Fint ordnat av Fresta församling! 



Vid Birgittalunden utanför Fresta kyrka
Fina markeringar längs vandringen

Avstickare till Sandakärret
Här i villaområdet finns Sanda källa, och perfekt för en kaffepaus under tak
Vackra lyktstolpar


Promenad längs Norrvikens strand
Vacker utekyrka vid en klippvägg 
Märkliga flottar i sjön visade sig innehålla personer med gevär som jagade fåglar
Vacker minnessten precis vid övergången över Frestavägen
Vid Harby gård finns Restaurang Spiltan, men den här gången var jag alldeles för lerig och blöt för att ge mig in och fika. Dessutom hade jag kaffe kvar i termosen fortfarande!

När jag var som mest kaffesugen så uppenbarade sig den här fina platsen med grillplats och tak, perfekt för en paus i regnet. Här vid Frestatorpet har Friluftsfrämjandet kafé på söndagar. 
Läs mer om Birgittavandringen på Svenska kyrkans webbplats

Fler pilgrimsvandringar vi gjort:
Ingegerdsleden etapp 1: Storkyrkan - Kista kyrka
Ingegerdsleden etapp 2: Kista kyrka - Eds kyrka
Ingegerdsleden etapp 3: Eds kyrka - Rosersbergs slott
Ingegerdsleden etapp 4: Rosersbergs slott - Sigtuna
Ingegerdsleden etapp 5: Sigtuna - Odensala kyrka

/A

lördag 19 oktober 2019

Skogspromenad i Ekeby naturreservat, Gnesta

Vi fortsätter utforska närområdet runt sommarhuset i Mölnbo. Den här gången blev det en skogspromenad i Ekeby naturreservat strax utanför Gnesta. I den norra delen av naturreservatet finns en markerad slinga på 2,5 km, som blev lite längre för oss eftersom vi passade på att leta trattkantareller samtidigt.

Det här var en riktigt rofylld vandring. Naturreservatet består av gammal skog med tjock mossa på marken som ger en fascinerande känsla av komplett tystnad. Vi vandrade längs branta bergsväggar och klättrade upp på hällmarker. Vi såg också spår av fördämningar som vi antog en gång i tiden hört till sågen i närheten. Det syntes att fler svampplockare hade rört sig i skogen, men vi fick ändå ihop till varsin gigantisk svampmacka till söndagsmiddagen.

Även om vi har fantastiskt fin skog precis runt knuten från stugan så gillar vi att utforska nya områden, och det här var en fin ny bekantskap. Vi hann bara se den norra delen av naturreservatet, området fortsätter söderut men då utan markerade leder. Så, det är inte helt otänkbart att vi kommer tillbaka och strövar runt mer här och njuter av stillheten.













/A


lördag 12 oktober 2019

Ormdalens naturreservat och Kolarbyn, Skinnskatteberg

Så var det dags för ett återbesök på favoritplatsen Kolarbyn utanför Skinnskatteberg. Som vanligt så bokade vi två nätter så att vi skulle få en heldag på plats och göra en vandring i de västmanländska skogarna. Vi har verkligen blivit förälskade i den här platsen, det är något med lugnet, ljuset och atmosfären i kombination med mötet med andra gäster som vi fastnat för. Det är som att vara ute i skogen men under ordnade former, det gör att även de som inte är lika vana kan få en fin friluftsupplevelse.

I sista minut blev vårt sällskap sjuk men vi lyckades hitta en fullgod ersättning på kort varsel, så vi fick med oss svåger med 5-åring på vårt skogsäventyr. Det gjorde också att vi anpassade lördagens utflykt till en kortare vandring och svamppromenad. Vi hittade Ormdalens naturreservat strax norr om Skinnskatteberg i Baggådalen som lät som ett spännande utflyktsmål. Genom naturreservatet passerar Ormdalsstigen som totalt är 5 km, och vi valde att vandra en kortare variant av slingan, just den delen som går genom naturreservatet. På Skinnskattebergs kommuns webbplats kan man ladda ner en broschyr och karta över stigen.

Vi parkerade längs vägen vid en informationsskylt för reservatet och började följa den markerade leden. Vilket fascinerande ställe! Stigen följer en bäck och på bägge sidorna om bäcken omges man av branta bergsväggar klädda med mossor, lavar och andra växter. Ibland blir det riktigt brant och trångt. Det var inte helt enkelt att gå, stigen slingrar sig genom skogen med gott om rötter, stenar och andra hinder att klättra över. Men även 5-åringen kämpade på bra. Vi var tvungna att göra en hel del avstickare för att plocka svamp, vi hittade flera hav av fina trattkantareller.

Efter nån kilometer kom vi fram till skogstjärnen Ormputten med vindskydd och rastplats. En magisk plats, alldeles tyst och isolerat, kanske extra fint den här soliga höstdagen. Vi tog en lång lunchpaus, kokade pasta och stekte vegobullar och nyplockade trattkantareller på muurikkan över elden. Till efterrätt blev det grillade Ahlgrens-bilar, en delikatess!

På tillbakavägen valde vi att fortsätta leden framåt för att sen vika av på en skogsväg och ta bilvägen sista biten tillbaka till bilen. Jag vet inte exakt hur långt vi gick men 3-4 km blev det nog ungefär. När vi är i området nästa gång vill jag gärna gå hela Ormdalsstigen, även sträckan norrut vid Nedre Borgfors där stigen går längs Hedströmmen ser fantastiskt fint ut. Här är en blogg jag hittade som beskriver hela slingan med fina bilder.

Efter att vi hade skickat hem vårt sällskap stannade vi en natt till i Kolarbyn. Vi badade bastu med dopp i Skärsjön, lagade mat över öppen eld och tillbringade ytterligare en kväll vid brasan och sov sen gott i vår kolarkoja.

Underbar morgonsol genom talltopparna













Informationsskyltar längs stigen berättade om växtlighet och historia kring området





Det här var vårt elfte besök i Kolarbyn så det finns en del tidigare blogginlägg här på Team Vildmark för den som blir sugen att åka hit. Och det är klart ni ska!

/A



tisdag 8 oktober 2019

Sörmlandsleden etapp 22 och 22:1: Hagtorp - Hälleforsnäs jvstn

Nu börjar det bli längre att åka för att göra dagsturer längs de återstående etapperna av Sörmlandsleden, men från sommarstugan i Mölnbo går det hyfsat bra fortfarande. Den här lördagen åkte vi mot Hälleforsnäs för att vandra etapp 22. Vi ställde en cykel vid järnvägsstationen i Hälleforsnäs och åkte för att parkera i andra änden. Vår plan var att ställa oss vid Sagostigen vid etapp 22:2 eftersom vi redan gått den första delen av etapp 22 när vi vandrade etapp 21 från Malmköping. Precis när vi svängde in på väg mot parkeringen så mötte vi en bil som irriterat stängde vägbommen, vilken tur att vi inte hade kommit tidigare för då hade vi blivit inlåsta. Ny plan, vi åkte istället till Hagtorp och etappstarten och parkerade där.

Första fina delen av etappen är vid Rosmossens naturreservat, precis där anslutningen till Sagostigen viker av. Även vindskyddet framme vid sjön Hällaren var fint. Det var lite för tidigt för lunch här så vi nöjde oss med en kort vila och vattenpaus. Nästa höjdpunkt var Gårmossen, ett fint våtmarksområde där vi tog lunch på en sten med doft av pors och skvattram runt oss. Men sevärdheterna var inte slut, det området vi gillade allra bäst på turen var framme vid Bruksdammen i Hälleforsnäs. En vacker plats som man gjort tillgänglig genom spänger och vindskydd. Jättefint! Som tur är behöver vi ju komma tillbaka hit för att vandra vidare på etapp 23 så vi får utforska det här området igen. Det går en slinga runt dammen, så nästa gång vandrar vi åt andra hållet.

Som avslutning gick vi anslutningsleden 22:1 till Hälleforsnäs järnvägsstation. Det här är inte så mycket en vandring utan mer en kort sträcka på cykelbana till stationen. Medan CJ cyklade mot bilen gick A vidare in mot Hälleforsnäs centrum för att köpa lite mellanmål innan affären stängde. Skönt att avsluta en fin vandringsdag med chips och smoothie i bilen hem. Vår vandring blev runt 20 km totalt från Hagtorp till Hälleforsnäs station.

Vid Hagtorp och platsen för Sveriges sista officiella avrättning




Här viker leden av mot Sagostigen 

Vindskyddet vid Hällaren 

Flaskpost, det visade sig vara ett par tyska tjejer som lämnat ett meddelande i vindskyddet






Indisk kikärtsgryta med potatis vid Gårmossen






Den röda påsen innehåller trattkantareller, vi hann plocka en hel del utan att egentligen lämna leden





Framme vid Bruksdammen i Hälleforsnäs




Här där etapp 23 börjar så vände vi tillbaka samma väg för att ta oss mot stationen

Läs om fler vandringar vi gjort längs Sörmlandsleden:
/A