söndag 22 oktober 2017

Gröna spåret från Erstavik till Hellas

Förra vintern vandrade vi Blå spåret från Erstaviksbadet till Hellas, och den här lördagen var det dags att prova det Gröna spåret. Båda spåren är ungefär lika långa, ca 10 km, och har samma slut- och startpunkt. Skillnaden är att det Blå spåret går söderut och det Gröna mer norrut. På Nacka kommuns webbplats finns kartor och mer information, det finns även en del på Naturkartan. Sist vi vandrade här köpte vi en papperskarta vid Hellasgården och den hade vi med oss även på den här turen.

Vi parkerade vid Hellasgården och tog sen buss till Sickla och bytte där till Saltsjöbanan, vi åkte till Erstaviksbadet. Från stationen är det bara en kort promenad till parkeringen vid badet och så är man framme vid leden. Första halvtimmen var det väldigt många andra som var ute och gick men sen blev det lugnare när vi kom längre in i vildmarken.

Vi började att gå längst med Dammsjön och spanade in de flytande öarna. Leden passerar en bit från nästa sjö, Trehörningen, och här gjorde vi en avstickare in mot sjön. Vi visste att det fanns ett vindskydd där som vi tänkte passade bra för en lunchpaus. Ett fint och lite annorlunda vindskydd med plats för många vandrare. Det går inte att sova i det, vindskyddet är inrett med bänkar och bord. Vi hade med oss en chiligryta som vi värmde på med Trangia-köket. Efter en lång lunchpaus letade vi på geocachen NOT OBVIOUS och gav oss sedan av.

Tåget rullar vidare mot Solsidan, men vi börjar vandra ut i skogen istället
Dammsjön var vacker idag

En av de flytande öarna

Gul matta av löv i stigen

Utsikt från lunchstället vid Trehörningen

Rymligt vindskydd med gott om sittplatser

Första halvan av leden går genom skog och odlingsmarker. Det var rätt blött på sina ställen och väldigt sparsamt med spänger och broar. Däremot var det fint markerat med gröna prickar hela vägen. Andra halvan går högre uppe på klipphällar, här hörs trafiken mer och stör upplevelsen en del, mest som ett bakgrundsljud hela tiden. Vi passade på att logga några fler geocachar längs rutten. Vi gjorde en avstickare till geocachen Silence of the guns som är en av de äldsta geocacharna i Sverige, från 2001. Den låg vid en övergiven skjutbana så det blev lite urban exploration samtidigt bland de gamla förfallna byggnaderna som hade lämnats kvar.



En stackars övergiven stuga







Det ser inte så brant ut, men det var påfrestande för knäna att ta sig nerför

Det var en rätt tuff och ansträngande vandring även om det inte var en så lång tur, det blev totalt 12,5 km. Det var få sträckor som gick på jämnt underlag, utan det var en del stenar att kliva över, många hala rötter och leriga partier. Men det var samtidigt en väldigt varierande vandring och en skön vildmarkskänsla nästan hela vägen. Så med beröm godkänt!

Mer på bloggen:

lördag 14 oktober 2017

Tegelhagens naturreservat i Sollentuna

Som friluftsintresserade Sollentuna-bor så är det väl närmast en skandal att vi inte utforskat Tegelhagens naturreservat förrän nu. Men CJ var där med scouterna på den årliga tävlingen Silverboken och vi insåg då att det här området behövde vi utforska mer. Så en regnig söndag tog A en tur till naturreservatet.

Jag tog bussen till Anhaltsvägen och gick mot scoutstugan Holken, naturreservatet börjar precis bakom stugan. Området är fullt av stigar och vägar men jag hittar inga riktigt bra aktuella kartor. På en anslagstavla kunde jag läsa att kommunen skulle ta fram en broschyr och kartor till informationstavlorna under 2016, men det verkar ha blivit fördröjt. Här är en karta över naturreservatet som finns i kommunens skötselplan. Själv nöjde jag mig med en gammal orienteringskarta från 1978 som funkade utmärkt att navigera efter.
Källa: Sollentuna Kommun, Skötselplan Tegelhagens naturreservat
Det finns ett upplyst motionsspår i området (1,4 km) och sen finns det flera spår av gamla stigar och markeringar men med en karta är det enkelt att själv sätta ihop en vandringstur i reservatet. Utmaningen var att det här är ett område där det rör sig många människor så det fanns enormt många stigar, så det var inte helt enkelt att följa en viss stig. 

Det har funnits torp i området länge och fortfarande finns det en del hus kvar runt Tegelhagens gård och Kasby torp. Om man är nyfiken och verkligen vill djupdyka i områdets historia så kan man köpa Naturskyddsföreningens bok om Tegelhagen, den handlar både om naturen och kulturhistorien.

Jag gick en bit längs motionsspåret och vek sen in i skogen och vandrade längs olika stigar, gick fram och tittade på både Tegelhagens gård och Kasby torp. Efter Kasby gick jag ner till strandpromenaden och följde den tillbaka norrut. Framme vid badplatsen och ytterkanten på naturreservatet så tog jag andra stigar tillbaka mot starten och busshållplatsen. Totalt blev det en skön promenad på 8 km.

Det här kanske inte är ett ställe att åka till om man vill uppleva vildmark, men ett trevligt stadsnära naturreservat med gott om skog. Perfekt för en familjeutflykt, det fanns generöst med grillplatser runt om i reservatet för en utelunch.

Här vid scoutstugan började min tur

En av många grillplatser i området, det fanns ved vid de grillplatser jag passerade


Ytterligare grillplats, den här gången med boulebanor

Intressant fakta om Tegelhagens historia

Några spår kvar av Tegelhagens gård


Populärt område för orientering också

Entrén till Kasby Torp


Bergrum väcker alltid nyfikenheten


Framme vid Edsviken





/A

söndag 8 oktober 2017

Geocaching maintenance i Sala

Som geocachare gäller det att även ta hand om sina egna geocachar så de är i fint skick. Vi har just nu 60 aktiva geocachar som vi kämpar med att hålla ordning på. Under senaste åren har vi arkiverat en hel del burkar som vi inte orkat ta hand om. Men några cachar känner vi extra starkt för och som vi så gott vi kan försöker ta hand om.

Vi har ett gäng geocachar i Sala som det nu var dags att se över. Det finns så väldigt många burkar runt Sala så våra burkar som kräver lite mer promenad i skogen får inte så många besökare. Men det är fortfarande några av våra favoritburkar, så det är klart att det ska få lite extra omvårdnad.

Vi tog cyklarna genom skogen runt Silvköparen mot Svassla för att se till att burkarna mådde bra. Första stoppet var vid Uppdämningen, en geocache som vi adopterat av Sabolina. Runt skogarna i Salatrakten finns många spår efter fördämningar som gjordes till Sala Silvergruva på 1600-talet. Burken var i fint skick, men vi var första besöket under 2017.

Utsikt över mossen från geocachen Uppdämningen

Vi fortsatte mot Älgudden, en plats som vi alltid gillat. Här står en gammal kiosk som kanske flyttades hit som jaktstuga eller för fågelskådning. Det är fantastisk fin utsikt över Silvköparen, eller snarare de mossar som sjön fortsätter i, Lisjömossen och Bolandsmossen. Kiosken gick att gå in i när vi först hittade den för 7-8 år sen, men nu är det mer en hög med brädor.

Kiosken vid Älgudden
Inget vidare skick längre...

Det går en lång spång över mossarna till andra sidan, och mitt på spången har vi ytterligare en cache, Spångar eller spänger. Sen 2010 har den bara fått 20 loggar, senaste loggen var i april 2015. Men den förtjänar mer besökare! Väl framme kunde vi konstatera att burken var borta, troligen försvunnen vid arbete med kraftledningen. Så vi fick åka hem och tillverka en ny burk och återställa den.



Här pysslar vi med en ny burk
Redo för nya besök

Vi hann titta till ytterligare tre burkar på samma plats, Tree Power, Put a smile on your map och
XXXXX, fisk eller mittemellan (också adopterad från Sabolina). Alla är nu i toppskick och väntar efter fler besök. Det känns alltid bra att ha pysslat om geocacharna, nästa gång är det dags för ett varv hemma i Rösjön, här finns det några burkar som borde pysslas om också. 

Put a smile on your map
Fina burkar som vill ha fler besökare
Tree Power

XXXX, fisk eller mittemellan


Fler berättelser om Älgudden på bloggen: