söndag 24 april 2016

Eldgarnsö

Den här söndagen skulle vi åka ut till Ekerö för att hämta hem vår utbytesstudent som hade varit på Kärsögården på läger. Och då passade vi att göra en utflykt och vandra en led som vi inte tidigare hade gått. Eftersom vi hade en tid att passa så valde vi en kortare tur, vandringsleden på Eldgarnsö, 6 km.

Eldgarnsö ligger allra längst norrut efter Färingsö. När man når Eldgarnsö så finns en parkering där vandringsleden börjar. Länsstyrelsen har precis avverkat och tagit bort sly på första delen av leden så det var många nedsågade träd men ändå välstädat. Antar att de ska forsla bort allt virke inom kort.

Vi gick högervarv och i början går man igenom en riktigt vacker ädellövskog. Många riktigt stora och gamla ekar med karaktär! Så här på våren var det alldeles vitprickigt med vitsippor men också gott om andra blommor. Det var full fart på fåglarna också så vi fick njuta av vacker fågelsång. Lättgånget och bra skyltat hela vägen. Fast det här med metallskyltar som spikats på träden känns inte helt bra, det ser ut att göra ont när trädet har slukat halva skylten...

Avverkning pågår

Vitsippan ute i backarna står


Aj, det gör ont...


Massor med stolta ekar och andra lövträd i naturreservatet

Leden följer öns konturer hela vägen runt, ibland inne i skogen och ibland nere vid strandkanten. Det var riktigt aprilväder när vi gick så vi hade sol, vind, regn och snö i en härlig blandning. Det finns två geocachar på ön så de skulle vi förstås logga. Första geocachen, Eldgarnsö, ligger i det nordostliga hörnet med vacker utsikt över Mälaren. Den var i strålande skick så vi passade på att lämna två TravelBugs som vi hade haft med oss alldeles för länge, vi plockade upp bägge i julas på Madeira. Det fanns redan en TB i burken så den tog vi med oss.

Vi fortsatte en bit och kom fram till en vik med en gästhamn. Man kan tänka sig att det kan bli trångt här på sommaren, men idag var det lugnare. Det var ett gäng grabbar som fiskade från en motorbåt i viken annars var det lugnt. Vi gick runt viken och tog en fika på den bortre klippan. Mitt i fikat kom det snöblandat regn så vi satt inte och njöt så värst länge. Strax efter att vi hade börjat gå så sken solen istället, inte världens bästa timing... En bit efter viken var det dags för geocache nummer 2, Lite vid sidan. Precis som namnet antyder så fick man gå en bit från stigen in i skogen för att hitta burken. Den var fint gömd och också i bra skick.

Cachen Eldgarnsö
Gästhamnen
Grillplats
Här någonstans finns en geocache

Efter viken vänder stigen tillbaka mot startpunkten. Här passar leden några hus och sista biten går på en grusväg tillbaka till parkeringen. En väldigt fin tur med lövskog och varierande terräng, perfekt för ett par timmars utflykt. Vi gick totalt 7,4 km enligt Runkeeper men då gjorde vi några geocaching-avstickare.



Vi hade fortfarande lite tid kvar innan vi skulle till Kärsö, så vi stannade till vid Svartsjö slott för att logga ytterligare en geocache, Svartsjö. Vackert slott med spännande historia med Vasaslottsruinen och Svartsjöanstalten. Någon gång kommer vi tillbaka för att gå vandringsleden runt slottet och fika på slottets tårtkafé.


Ruiner efter ett gammalt Vasaslott

Svartsjö slott
Och så här såg det ut när vi kom fram till Kärsö...


söndag 17 april 2016

Dammstakärrsrundan Bogesund

En gråmulen aprildag gav vi oss iväg mot Bogesund för att vandra Dammstakärrsrundan. Några i sällskapet behövde träning inför sommarens fjällvandring så det här var ett bra startskott för träningen. Bogesund har riktigt bra vandringsleder med slingor i olika längder. A + CJ har tidigare vandrat delar av den här leden men inte hela rundan.

Det går att ansluta leden på flera ställen, vi valde att ställa bilen på parkeringen en bit in på Pålsundsvägen när man svängt av från Stockholmsvägen. Där finns en informationstavla och också en broschyr över Bogesundslandet med en bra karta. Vi började raskt promenera och följde diskreta vita prickar på träden. Mitt minne av lederna på Bogesund var att de var väldigt välmarkerade så det här kändes inte rätt. Efter ett tag insåg vi att de vita prickarna nog var rester efter en gammal sträckning och att det nog var övermålade för att just vara diskreta. Så vi tog oss tillbaka till parkeringen. Och mycket riktigt, där fanns ju också färgglada orangea prickar att följa! Vi gjorde en nystart och kom iväg igen.


Rastplats vid parkeringen, med tydlig orange prick på trädet bakom!
 Första biten går genom rätt risig skog mot vindskyddet vid Hejesjön. Eftersom starten hade tagit lite längre än planerat så var vi redan lunchsugna. Det satt redan ett par och njöt av stillheten vid rastplatsen så vi bestämde oss för att lämna dom och gå en bit till innan lunchen. Jag hade ett minne av en bänk vid Pusshuset, en gammal torpplats, en bit längre bort så vi hade det som mål. Nu började det regna lite, ett stilla duggregn som sen följde oss nästan resten av turen.  Här går leden en kort bit på väg innan man kommer in i skogen igen. Leden går tillsammans med Blå leden en bit. Det är en annan led som vi inte vandrat, den går från Vaxholm till Domarudden, jag gör en notering om att vi får gå den någon dag!

Väl framme vid Pusshuset hälsade vi på Gunnika från 52 adventures som var ute och geocachade (geocachen Pusshuset) med Äventyrshunden. Kul! Vi har blivit väldigt inspirerade av Gunnikas äventyr så det var kul att växla några ord med henne. Det var ju hennes äventyrsår som gjorde av vi körde en egen variant med 52 vardagsäventyr för några år sen.

Rastplatsen här var mest en skylt
Lunch vid Pusshuset
Efter lunchen gav vi oss vidare med ny energi. Här går man en kort bit längs vägen för att sen gå längs en mindre väg vid sjön Eke Fjärd. Sen var det äntligen dags att komma in i skogen igen. Här går leden tillsammans med Nässeldalsrundan som vi också vandrat för många år sen. Den här sträckan var väldigt vacker med orörd skog och klipphällar. Fin utsikt över Dammstakärret och sen vidare in i skogen. Vid Uteke såg finns en fin rastplats där vi träffade på Gunnika igen. Vi vilade benen en stund och frotsatte sedan norrut. Här gick de övriga i alldeles för rask takt så de höll på att missa "Krokodiltallen" som är ett intressant naturfenomen i skogen.

Dammstakärret en väldigt grå dag

Nya spänger på plats
Poserar vid Krokodiltallen
"Krokodiltallen, Kryper likt en reptil uppför bergknallen"

Mot slutet av turen går leden nästan fram till Stockholmsvägen och sen passerar leden ytterligare en rastplats vid torpet Eriksberg. Där hade vi tänkt gå över vägen och ta en avstickare till Lilla Ladviksrundan för att få en längre tur. Men av någon outgrundlig anledning så missade vi att kliva av leden vid rätt plats, så helt plötsligt hade vi knatat på en kilometer till och var inte alls där vi hade tänkt oss. Ja, ja. Istället tänkte vi att vi kan gena och gå lite off-road mot bilen som avslutning. Tre normalintelligenta och friluftsvana kvinnor lyckades då gå åt HELT fel håll så efter en stund kunde vi konstatera att vi inte alls var på väg mot bilen utan hade påbörjat att gå mot Stockholm istället. Fantastiskt bra träning inför fjällen faktiskt! Inse att man gått fel, hitta rätt plats på kartan och sen välja bästa vägen därifrån. Vi tog en avslutande fika i en skogsbacke, begrundade situationen och laddade för sista biten. För säkerhetsskull blev det en kort vandring längs vägen för att inte riskera fler missöden.



Rastplatsen vid Eriksberg
Insekter? Vildsvin? Något annat?
Vacker skylt som säkert betyder något för någon
Leden ska enligt uppgift vara 11 km, och med våra oplanerade avstickare blev resultatet för oss 14,5 km. En runda som får med beröm godkänt även om vi själva fick underkänt för våra navigationskunskaper. Vi får ge oss ut i skogen snart igen för revansch!

Alla turer vi gjort på Bogesundslandet:

/A

Bruksleden - rundslinga från Morbyn - etapp 14+22

Vid vårt årliga besök i Kolarbyn utanför Skinnskatteberg passade det bra att ta en kort tur längs Bruksleden. Bruksleden är en 25 mil lång led som går från Västerås i söder till Avesta och Malingsbo i norr. Trots att vi hänger en del i Västmanland så har vi faktiskt inte vandrat så många etapper innan, så det får bli ett projekt framöver. Det finns mycket kvar att utforska!

Efter en våffelfrukost vid brasan i Kolarbyn tog vi bilen några mil norrut mot Morbyn. Vi parkerade precis utanför en vägbom, det känns alltid bra att hålla sig på rätt sida om en öppen vägbom så att man inte blir inlåst.

Bruksleden etapp 14 passerar genom Morbyn så det var bara att ansluta på leden där vi parkerade. Efter en kort promenad på bilvägen så vek leden av mot höger över några fält innan vi kom in i skogen. Det var en grå dag men väldigt skönt och stillsamt i skogen. Det var välmarkerat och lätt att hitta. Normalt sett brukar jag inte uppskatta kalhyggen, men när vi kom ur ut skogen och passerade ett kalhygge fick vi fina vyer. 

Frukost i Kolarbyn, bra start på dagen!
Promenad på skogsväg i början
Här går det långsamt uppåt
Kalhygge med utsikt
Stigen stiger långsamt uppåt en bra bit för att sen komma fram till Abborrtjärn. Vi hade inte alls läst på innan så vi blev rätt överraskade av att se så mycket civilisation plötsligt. Det här är en fiskesjö med säkert 10 grillplatser runt om sjön och inplanterad regnbåge och öring. Men idag var det öde och lugnt. Abborrtjärn verkar för övrigt vara ett populärt namn på en sjö, wikipedia-sidan över Abborrtjärn var gediget lång:

Från Wikipedia



Vid Abborrtjärn fortsätter etapp 14 norrut mot Högby, men vi valde istället att ansluta till etapp 22 söderut för att få till en bra slinga. Här gick leden över en lång spång vid tjärnen och sen in i skogen igen. Här blev det en riktigt fin och njutbar skog, en del höjdskillnader men fin vandring. 

Vi hade tänkt att gå till raststugan i Lindbo för att fika så det var vårt nästa mål. Väl framme där så möttes vi av två stora hundar som vill hälsa (men det uppskattades inte av den hundrädda delen av teamet). Husse upptäckte oss efter en stund och hundarna fångades in och vi kunde lugna ner oss. Det visade sig vara ett gäng grabbar som hade övernattat i stugan och enligt egen utsago "hängt här och druckit öl". En av grabbarna hade sent under natten bestämt sig för att gå ut på isen och förstås plurrat. Så det var ett intressant samtal. Eftersom resten av grabbgänget fortfarande sov så vågade vi inte gå in i stugan, men den såg verkligen inbjudande ut med gott om sovplatser och en riktig kamin för värme. 

Lindbostugan med eld i kaminen
Det är tydligen en gammal gruvstuga, och här i området finns gott om gruvlämningar. Leden passerar flera gruvhål som vi gjorde några avstickare till. Nu började vi bli ordentligt fikasugna så vi fikade på några stenar i skogen för att vila och få lite ny energi. När vi kom fram till Billsjön så vände vi tillbaka mot Morbyn och följde en skogsväg långs en å en bit. Sen hade vi spanat in en stig på kartan som skulle leda raka vägen tillbaka till bilen. Men vi lyckades missa ingången till stigen och kom för långt. Men då gick vi på skogsvägen istället och det gick lika bra. Tror den stigen vi letade efter har varit en del av Bruksleden för vi hittade gamla markeringar där stigen sen kom fram. Efter en kort promenad på isig skogsväg så kom vi så tillbaka till Morbyn. Vi var ute runt 3 timmar, så det var en lagom halvdagstur. Och sen väntade lunch vid elden i Kolarbyn, bra avslut på turen. 

Ett av områdets många gruvhål

Här blir man lite nyfiken, vilken information är det vi går miste om?
Lite snö kvar på sina ställen

Vackra spegelbilder på Billsjön

Precis här vid skylten vände vi tillbaka mot bilen och lämnade etapp 22
Tillbaka i Morbyn

Den lila markeringen visar vår tur (karta från Bruksleden.se)

Andra etapper vi vandrat på Bruksleden:
Landsbergsrundan - etapp 12+13