onsdag 1 april 2020

Zambujeira do Mar - Odeceixe, dag 4 på Rota Vicentina

Fjärde dagen på Rota Vicentina vandrade vi 18,5 km från Zambujeira do Mar till Odeceixe som var vårt slutmål på den här fyradagars vandringen i Portugal. Dagens etapp var rätt tuff, det var mycket upp och ner och dessutom gick leden högt upp nära klippkanterna. Så för den höjdrädda delen av teamet var det utmanande, speciellt med den kraftiga blåsten den här dagen. Men så fint! Det var dramatiskt landskap nästan hela vägen med klipporna, havet, blommorna och fåglarna. Fantastiskt fascinerande att se storkarna sväva fram ovanför huvudet och landa vid sina bon ute på klipporna.

När vi närmade oss Odeceixe kommer man först fram till stranden som ligger 4 km från byn. Det finns inget sätt att ta sig ner till stranden från den här sidan utan man måste följa leden via landsvägar in till byn och sen vidare tillbaka ut till stranden om man är sugen på ett dopp. Men vi nöjde oss med att gå in till byn där vi hade bokat ett väldigt charmigt boende mitt i byn, Bohemian Antique Guesthouse. Till kvällen hittade vi en fin tapasrestaurang för att fira att vi klarat av våra fyra dagars vandring. Nöjda och belåtna tog vi sen dagen efter bussen till Lagos och fler vandringsdagar.

Morgon i Zambujeira do Mar
Vi lämnar Zambujeira do Mar bakom oss











Lunch på en parkbänk i byn Azenha do Mar med färskt bröd inhandlat på bageriet i Zambujeira do Mar

En avstickare från kusten genom buskage av akacia

Och så mängder med växthus


Ett storkbo uppe på en klippa

Framme vid stranden i Odexeice, en brant och en flod skiljer oss från stranden 
I bakgrunden skymtar byn Odexeice (svårt att både stava och uttala...) 
Framme vid vårt fina hotell
Våra vandringar och utflykter i Portugal:
Porto Covo - Vila Nova de Milfontes, dag 1 på Rota Vicentina
Vila Nova de Milfontes - Almograve, dag 2 på Rota Vicentina

torsdag 26 mars 2020

Almograve - Zambujeira do Mar, dag 3 på Rota Vicentina

Tredje vandringsdagen gick vi vår längsta sträcka på Rota Vicentina, 22 km, mellan Almograve och Zambujeira do Mar. Det blev en fantastisk dag, solen sken, det var vindstilla och landskapet dramatiskt. Idag gick vi mestadels högt uppe på klippkanten och jorden skiftade mer i rött än vi sett tidigare. Vid något tillfälle går leden ner till stranden men oftast får man beundra stranden på avstånd eller klättra ner för branta stigar för att komma ner till vattnet. Med den här utsikten och vädret så gick vi långsamt med flera pauser än vanligt, så skönt att njuta efter en lång och grå vinter med minimalt solljus.

Ungefär halvvägs passerar leden byn Cavaleiro så vi tog lunchpaus där på ett trevligt kafé. Den sista vägen in mot Zambujeira går spikrakt längs en asfaltsväg, det var lite kämpigt i solen och med trötta ben. Men avslutningen blev bättre, då går leden fram till kusten igen så vi fick njuta av eftermiddagssolen över de röda klippbranterna en stund till. I Zambujeira hade vi bokat ett rum på vandrarhem, men de hade dubbelbokat oss. Så vi fick istället ett rum på ett hotell i närheten, det blev ändå utmärkt. Det märks att det är off-season i byarna, mycket är stängt och gatorna folktomma. Normalt sett drar säsongen igång på riktigt i april, men den här märkliga våren så kommer nog gatorna förbli folktomma ett bra tag till.

Vi lämnar vårt fina hus i Almograve













Lunch i Cavaleiro






En fiskehamn strax innan Zambujeira do Mar



Våra vandringar och utflykter i Portugal:
Porto Covo - Vila Nova de Milfontes, dag 1 på Rota Vicentina
Vila Nova de Milfontes - Almograve, dag 2 på Rota Vicentina

Fler inlägg från Portugal kommer!

/A

onsdag 25 mars 2020

Vila Nova de Milfontes - Almograve, dag 2 på Rota Vicentina

Andra dagen på Rota Vicentina vandrade vi mellan Vila Nova de Milfontes och Almograve, den kortaste etappen på 15,5 km. Det går att korta av etappen ännu mer genom att ta färja över floden vid starten i Vila Nova de Milfontes. Men eftersom det ändå var en hyfsat kort dag så valde vi att gå den längre vägen genom stan och över bron till andra sidan floden. Det här var dagen med sämst väder så vi gick på lite fortare och det blev inte heller lika många kort tagna.

Första sträckan går genom stan och sen lite bökigt genom en rondell för att ta sig över bron. Det var fin utsikt in mot stan så ändå värt omvägen kom vi fram till. Strax efter bron vek leden in i ett område med hagar och skog. Fint att se korkträd, det var nog första gången vi gick genom en korkskog tror jag. På varje träd står en siffra som visar vilket år man tagit barken, man skördar nämligen varje träd vart nionde år.

Den här etappen följer kusten med några avstickare inåt land genom buskage och hagar. Det var inte så höga, branta klippor den här dagen men ändå dramatiskt med höga vågor i vinden. Sista delen av etappen viker leden in mot land och går på grusväg in till byn Almograve. Här hade vi hyrt ett sött litet hus Casa Azul i utkanten av byn, jättefint! Middag åt vi på en nepalesisk restaurang, tydligen är det många från Nepal och länderna runt däromkring som bor i trakten och jobbar i jordbruket. Bra avslutning på en fin vandringsdag!

Vi började dagen med att köpa lunch i Vila Nova de Milfontes
Ingen rusning över bron direkt
Vandring i skog med korkträd
Här åkte jackan på, duggregn och blåsigt ett tag
En gammal gård som nu är mer konstverk med graffitimålning
Vi blickar ut över Vila Nova de Milfontes
Leden rör sig rakt ut mot kusten


Det blev en stunds uppehåll i regnet så vi passade på att äta vår lunchpicknick

Jobbig vandring i sanden




Den gula akacian är fantastiskt vacker och ståtlig, men är en invasiv art som slår ut mycket annan växtlighet längs kusten
Framme i Almograve
Här bodde vi, jättefint!
Utsikt från fina huset

Fler inlägg från Portugal kommer!

/A