lördag 25 februari 2017

Tjäderleksmossens naturreservat i Almunge

Den här lördagen var vi bjudna på 6-års kalas och insåg att det skulle bli svårt att hinna med någon skogstur i helgen. Lösningen blev att föreslå att kalaset flyttade ut i skogen! I Almunge finns ett naturreservat som vi spanat på ett tag, Tjäderleksmossens naturreservat, så det blev målet för utflykten. Länsstyrelsen har en broschyr med en karta och lite information, annars hittade vi inte så mycket information på nätet om området. Eftersom vi skulle ha ett gäng barn med oss så ville vi inte gå för långt. Vi valde därför att köra till den norra parkeringen på kartan och gå 1,7 km till raststugan vid Skärsjön.

Äventyret började redan på vägen dit med en isig skogsväg som var en utmaning för odubbade däck. Det är inte skyltat till reservatet från vägen, men vi åkte in vid skylten Kvarnmyra. Vägen passerar ett skjutfält och sen vid ett vägskäl dök det så upp en skylt mot naturreservatet.

Det går en färgmarkerad led genom hela området, vi följde skylten norrut mot Skärsjön. Leden var lätt att hitta men inte alltid lätt att gå. Rätt stenigt och ojämn terräng, så det var en utmaning för de yngsta i sällskapet. Men alla hade gott humör! Första delen går genom en lummig trollskog med gran och tall som sen varvades med björkskog. Strax innan sjön kom vi fram till ytterligare en skogsväg och sen var det en kort bit ytterligare fram till raststugan som var vårt mål.

På plats vid parkeringen, samma information finns i broschyren
Isigt men vi klarade det


Rester av en kolarkoja eller något i den stilen? 

Hela gänget traskar på


Nästa skogsväg och ny skylt

Strax framme vid sjön



Raststugan imponerade och blev en väldigt bra plats för vårt fikastopp. Bredvid stugan fanns ett helt nybyggt dass och välfyllt vedförråd. Och själva stugan verkade nymålad, tjäran kändes fortfarande lite klibbig. Vi gjorde eld i kaminen för att värma oss och för att koka kaffevatten. Det gick dock lite långsamt så vi tog fram stormköket för att få lite bättre fart på vattnet. Stugan var i toppskick med fyra sängplatser, ny kamin och panoramafönster ut mot sjön. Här skulle vi absolut kunna tänka oss att övernatta någon dag.

Efter att ha vilat en stund och proppat i oss chokladbollar så gick vi tillbaka mot bilarna. Det började skymma så i den täta barrskogen blev det nästan mörkt. Barnen var fortfarande pigga och på bra humör så tillbakafärden gick nog till och med snabbare än dit.

Raststugan vid Skärsjön

Alldeles sprillans nytt dass och förråd


Roligt att samla pinnar




Nästa gång ska vi försöka ta en längre tur och utforska hela området. Den södra delen Kansadalen verkar också vara en fin gammelskog. Vi får väl konstatera att det här känns som ett gömt naturreservat som absolut är värt ett besök.

/A

lördag 18 februari 2017

Låssaleden och Rösaring i Upplands Bro

Ytterligare en grå februarilördag, klart vi ska ta en vandringstur! 2008 var vi med barnen och geocachade vid Rösaring i Upplands-Bro, en plats med fascinerande fornminnen. Och nu var det dags för ett återbesök! Efter lite googlande så kom vi fram till att det fanns en vandringsled i området, Låssaleden. Tack vare Tranevings blogginlägg om Låssaleden så hittade vi en karta och fick lite bra information.

Vi konstaterade snabbt att det här är en vandringsled som behöver lite omvårdnad och kärlek, vi kallar den "vandringsleden som Upplands-Bro kommun glömde". Det finns fina markeringar på den norra delen av leden, men ibland är det bara vita fyrkanter där själva markeringen försvunnit. Och i södra delen fanns inga markeringar alls, någon enstaka pil bara. Men det är en väldigt fin led så förhoppningsvis kan kommunen rusta upp den. 2015 blev delar av området ett naturreservat, Rösaringsåsens naturreservat, så det kanske betyder att området rustas upp och får nya skyltar och markeringar.

Vi parkerade vid parkeringen ungefär 1 km efter Låssa Kyrka.

Det var inte helt enkelt att hitta starten av leden, det finns gott om stigar och spår i området att välja bland.

Vi fattade strax att markeringarna vi skulle följa var små, vita fyrkanter med en blek siluett.

Här en bättre bild på en markering som inte blekts, Ekhammarskrigaren, symbolen för Upplands-Bro. Passande här eftersom området kryllar av fornlämningar.

På väg! Vi gick fel i något vägskäl men med hjälp av kartan och mobilens digitala karta hittade vi tillbaka. Sån här skog hade vi större delen av turen, gles tallskog. 

Här gör leden en avstickare till platsen Savolax.

Som många skyltar på den här leden så fanns bara själva skylthållaren kvar... Men efter att ha kollat i Fornsök vet vi att Savolax har varit en finsk bosättning.
Mitt i ingenstans finns en fungerande vattenpump, och geocachen Refrigerii Aqua Fontana.

Så kom vi fram till vattnet och badplatsen Vållsvik, isen låg spegelblank.


Här fanns två grillplatser, men det var lite för tidigt för vår lunch. 
Vackert sjömärke.
På väg mot lunchpaus
Vägen verkar ha varit mer trafikerad en gång i tiden, för här mitt i skogen fanns på en mötesplats-skylt och...

...och en vändzon.
Någon form av fiskeläger med förrådsbodar, dass och grillplats. Vi bestämde att det här blev en bra plats för vår lunch.
Vi hade med oss ved och näver för att få igång en brasa.
Och det gick ju bra!
Mycket lyckad lunch, wraps med falafel och wokade grönsaker med sambalkryddad havrefraiche. 
Grått och ödsligt idag.
Och så gick vi vidare in mot skogen. 
Efter en stund var vi framme vid Stora Ekeby, här finns mängder av gamla vikingagravar och andra fornminnen. Och även gott om hästar.
Coolt vattentorn (?)
Söder om Stora Ekeby försvann alla markeringar och nånstans här på kalhygget tappade vi bort stigen. Kanske är det lättare när det är barmark men nu var det svårt att se var stigarna gick. Vi visste att stigen passerade ett område med jättegrytor, så vi gick på kompassriktning mot geocachen som fanns där. 

Lite backigare terräng när vi gick off-road mot jättegrytorna.
Och så hittade vi vår jättegryta som kanske vi var så jättestor... 

Vid jättegrytorna var det vacker utsikt, så efter att vi loggat geocachen Jättegrytor så passade vi på att ta lite fikapaus. Här hittade vi leden igen med några gamla pilar och en blå markering som vi följde en bit fram till en bilväg. Sen gick vi på skogsvägar tillbaka norrut.  Vi loggade geocachen #3-Hög spänning, H15 som låg nära vägen. Det finns fler geocachar i området men eftersom vi skulle gå rätt långt orkade vi inte göra några längre avstickare. 

Så var vi tillbaka i Stora Ekeby, vi inspekterade gravfälten en stund innan vi tog sista etappen. 
Den som väntar på något gott... Vi avslutade turen med den mest imponerande sevärdheten, Rösaring. Ett stor gravfält, en labyrint och en 500 meter lång processionsväg. När vi var här med barnen minns jag att vi var mer imponerande. Jag tror snön förstörde lite, det var svårt att se labyrinten och även stenar som kantar vägen. 
Och så vandrade vi processionsvägen tillbaka mot parkeringen. Man tror att processionsvägen användes vid begravningar och "speciella kultiska tillfällen". 

Hela rundan blev ungefär 14,5 kilometer. Området är väl värt ett besök, inte så märkvärdig natur men en del spännande fornminnen. Den norra delen är välmarkerad och lätt att hitta medan den södra blir lite mer äventyrlig. Nu när delar av området blivit naturreservat hoppas vi att Låssaleden väcks upp ur sin dvala och tas om hand lite bättre.

/A






lördag 11 februari 2017

Verka Fornborg i Upplands-Väsby

Det finns fortfarande gott om naturområden i närheten som vi inte riktigt utforskat, så idag var det dags för att åka till Verka Fornborg. Vi har passerat området några gånger tidigare men nu var det hög tid för en ny tur dit. Upplands Väsby kommun har något de kallar Utflyktskartan med tips på utflykter i kommunen, tex då Verka Fornborg. Bra initiativ, men tyvärr har kartan väldigt dålig upplösning och informationen är väldigt kortfattad. Ingen information om tex var man bäst parkerar och inga skyltar eller ledmarkeringar fanns på plats. Men på friluftskartan på hitta.se kan man ändå se hur stigarna går i området.

Runt området går det in flera vägar med vägbommar, så det är inte helt enkelt att parkera. Men bästa tipset är att passera Verka, där finns två parkeringar markerade. Vi ställde oss vid utsiktsplatsen mot Oxundasjön, man får ignorera skyltarna om att det är förbjudet att åka in... En jättefin utsiktsplats med ramp hela vägen. Idag var det isande kallt och blåsigt så vi stannade inte kvar så länge. Vi insåg att här finns en geocache, Utsiktsplats Oxundasjön, som vi hittade för ett par år sen men aldrig loggade på geocaching.com. Så vi letade fram den igen och loggade på nytt.

Här betar djur på sommaren, men idag var det ödsligt
På jakt efter en geocache
Tydligt budskap, "ät inte fisk"
Inte så värst imponerande utsikt från utsiktsplatsen ärligt talat... 

Sen gick vi mot fornborgen. Strax efter att man passerar en å så går det in en stig till höger som går runt hela berget med borgen. Här var det gott om bäverspår, faktiskt bland den största bäverplatsen vi sett. Träden låg som plockepinn över stigen och vi kunde följa bävrarnas väg ner mot vattnet. Vi fortsatte stigen längs vattnet tills vi hade gått förbi den brantaste delen av berget. När det planade ut lite så klättrade vi upp för att utforska fornborgen. Högst uppe på toppen finns ett bra fikaställe med utsikt över sjön. Och en geocache förstås, Borgen, som vi hade loggat 2008.

Övergivet torp vid Verka
Här går stigen in mot fornborgen






Uppe på toppen



Vi fortsatte turen och kom fram till torpet Skavsta där vi kunde passa på att beundra roliga trädskulpturer ner mot vattnet. Lite längre bort finns ett par mystiska containrar som vi ville utforska. På väg dit prasslade det till i buskarna och en uppskrämd uggla flög iväg. Efter lite tankearbete kom vi sen fram till att containrarna nog inte var så mystiska utan troligen förvaring av kanoter. Här kan man också passa på att logga en geocache till, Vått i Väsby #6 Oxundasjön, men det hade vi redan gjort så vi skippade det.

Vi följde vägen en bit och sen tog vi av höger in i skogen igen på en ny stig mot Urmula. När vi sen kom fram till bilvägen så följde vi den tillbaka till parkeringen. Här kan man förlänga promenaden och ta sig till barockparken vid Stora Väsby gård om man vill. Men vi skippade det idag så totalt blev vår skogspromenad 6 km genom fin skog med utsikt över sjön och faktiskt nästan helt snö- och isfritt.


Skafferi
Coola skulpturer på avstånd
Avskräckande skylt, så vi kom inte närmare skulpturerna...






/A