Månadsskiftet augusti-september är perfekt för fjällvandring, så därför blev det en tur upp till Abisko. Vi har aldrig vandrat runt Abisko tidigare, så vi ville vandra några bra leder med fjällstationen i Abisko som start och mål. Vi hade bara 5 vandringsdagar att planera utifrån och dessutom hade vi tågtiderna som begränsning. Eftersom det var vår första gång i Abisko så ville gärna vandra ett par sträckor längs Kungsleden och vi kände inget behov av att ge oss av i stiglös vildmark på den här korta turen.
Så vi gjorde lite research på nätet och bläddrade i Claes Grundstens bok
På fjälltur Abisko Kebnekaise, och hittade en rutt som passade våra önskemål bra:
Abisko - Abiskojaure - Alesjaure - Unna Allakas - Abiskojaure - Abisko
Dag 1: Abisko - Abiskojaure, 14 km
Vi anlände till Abisko med nattåget runt lunchtid på lördagen. Vi lyxade till med mackor på fjällstationen och värmde upp inför vandringen med att logga en geocache
Naturum Abisko. Vid starten av Kungsleden loggade vi ytterligare en cache
Kungsleden 1 innan vi äntligen var på väg. Efter 933 meter kom vi fram till de metrar av Kungsleden som vi sponsrat via initiativet
Stötta Kungsleden. A tar fram mobilen för att föreviga platsen och lyckas då snubbla på en sten. Knät svullnade och vandringsbyxorna sprack sönder helt! Det kändes snopet om vandringen skulle ta slut efter en knapp kilometers vandring... Men CJ gick tillbaka till fjällstationen för att hämta de extrabyxorna som vi lämnat på stationen för att ha på tågresan hem, medan A vilade knät. Efter lite vila och nya byxor kunde vi sakta gå vidare mot Abiskojaure.
|
Portalen där Kungsleden startar vid Abisko |
|
Meditationsplats längs Dag Hammarskjöldsleden "Den längsta resan är resan inåt" |
En stor del av den här sträckan går i fjällbjörkskog som kanske inte är vår favorit, man vill ju upp på kalfjället och vidderna. Första sträckan är ändå vacker när man följer den forsande Abiskojåkka. Det finns också några fina utsiktsplatser längs vägen. Mot slutet glesnar skogen och man går längs sjön Abiskojavri. Trots att det här troligen är en av de mest trafikerade sträckorna på Kungsleden så vandrade vi ensamma större delen av dagen i underbart sensommarväder. Efter 4-5 timmar var vi framme vid fjällstugan
Abiskojaure. I Abisko nationalpark får man bara tälta på vissa platser, så vi satte upp vårt tält på tältplatsen bland björkarna bakom stugan. Det var nog 6-7 tält den kvällen och halvfullt i stugan.
Vid Abiskojaure finns det en separat stuga med kök för tältare, mycket praktiskt. Så vi fixade vår goda middag Vegetarisk gryta med kikärtor (fast det blev med vita bönor eftersom det var det som fanns i butiken i stugan). Grönsakerna till grytan hade vi torkat hemma, och receptet var inspirerat från boken
Torka mat av Eric Tornblad. Ute på gården firade stugvärden med surströmming, så det var trevlig stämning! Efter middagen tog vi en kort promenad till geocachen
Abiskojaurestugorna innan vi kröp ner i tältet.
|
Loggar geocache |
Dag 2: Abiskojaure - Alesjaure, 22 km
Efter en kylig men skön natt i tältet så började vi med äggröra till frukost. Vi hade köpt äggpulver via
Friluftsmat och det blev en riktigt god och mättande frukost. Knät var fortfarande svullet men kändes bättre, så det gick bra att fortsätta vandringen som tur var. Innan vi började vandringen på allvar så var vi förstås tvungna att utforska bunkern i närheten. Det gick att gå in i både skyddsrummet och huvudbunkern en bit därifrån. Tänk att vi alltid hamnar på bunkeräventyr på våra vandringar!
|
Ingång till bunkern |
Den här dagen bjöd på underbart väder och vackra vyer. Strax efter gränsen till nationalparken så fanns fina tältplatser, så det kan vara ett alternativ till att stanna vid Abiskojaurestugorna, Den här dagen hade vi sällskap av rätt många vandrare, bland annat en tysk skolklass som vandrade i fantastiskt disciplinerad takt. Efter den här torra sommaren var det oerhört torrt i markerna och i fjällbäckarna. Vi passerade både bäckar och sjöar som nu bara bestod av sten, så vi fick faktiskt skjuta på lunchen en stund för att hitta ett bra vattendrag.
Första delen stiger uppåt men sen är det rätt platt resten av vandringen. Underbara vyer hela dagen med utsikt in i flera dalar. Det här var klart vår favoritetapp på den här turen, med det enda minuset att det var lite väl mycket folk. På sommaren går det båt de sista 4 kilometrarna, men så här på höstkanten får man snällt vandra på egen hand. Även om det här är en lång etapp så är den lättvandrad och med de fina vyerna så kändes det inte alls så farligt långt.
|
Torrlagd sjö |
|
Lunch i solskenet |
|
Vackra stränder |
Vi valde att tälta framme vid
Alesjaure, för att kunna använda stugan för matlagning och dessutom bada bastu. Vi slog upp tältet vid en lugn plats nedanför stugan med vacker utsikt. Tyvärr så ändrade platsen lite karaktär när den tyska skolklassen slog upp alla sina tält runt oss ett par timmar senare... Nåja, det funkade bra ändå även om det inte blev så värst mycket ensamhet och vildmarkskänsla just den här kvällen.
|
Alesjaurestugorna på håll |
|
Vacker tältplats, "lugnet före stormen" |
Dag 3: Alesjaure - Unna Allakas, 14 km
Nu lämnade vi Kungsleden och gav oss in på en led som inte var riktigt så trafikerad med mål vid stugan
Unna Allakas. Här såg vi två renar, de enda som vi träffade på den här gången, de måste ha smitit från övriga hjorden.
Leden gick uppåt i åtminstone två timmar, inte så brant men ändå lite kämpigt att hela tiden klättra uppåt. Det gäller att inte glömma att titta bakåt och njuta av utsikten ner mot Alesjaure. Det var fortfarande vackert väder även om det var lite kyligare den här dagen. Efter några ansträngande timmar kom vi upp på en stenig platå. I början var leden välskyltad med orangemålade stenar. Men efter ett tag tog markeringarna slut, och då gällde det att ta sikte på de rösen som fanns. Vinterleden gick alltid i närheten så den hjälpte också till att hålla rätt kurs.
|
Ledens högsta punkt |
Vi åt lunch vid geocachen
Prinsleden - Gárddečohkka med utsikt ner över sjön Bajip Snarapjavri. Här mötte vi ett gäng vandrare som hade sällskap av en mycket nyfiken vessla (eller något liknande djur). Vi mötte totalt 8 vandrare under hela dagen, vilken kontrast mot dagen innan då vi säkert såg 60-70 vandrare under dagen. Efter lunchen gick vi ner mot sjön och ett enkelt vad, det kan säkert vara jobbigare att ta sig över vadet en regnig sommar, men nu var det lätt att skutta över stenarna. Sen var det bara att följa vinterkryssen framåt över en platt terräng. Här blev vi "omgångna" av stugvärden från Unna Allakas som hade varit och ringt hem. Tydligen gick det att hitta mobiltäckning en bit upp på berget Snarapbakti.
|
Varma koppen med frökex till lunch |
|
Utsikt mot Norge |
Mot slutet av vandringen när vi började bli trötta var det en sista stigning för att ta sig runt fjället Unna Allagas. Precis innan vi var framme så passerade vi rester av gruvbrytning. Den ursprungliga fjällstugan var en gåva från gruvbolaget Sjangelibolaget. Det finns mer rester av gruvan Sjangeli en bit från Unna Allakas, men det hoppade vi över att upptäcka den här gången. Vi hade tänkt att ta oss till Norge innan middagen, det är bara ett par kilometer dit. Men dagens vandring tog längre tid än vi trodde, det var ju bara 14 km men rätt ansträngande. Så vi skippade Norge-besöket. Stugvärden tipsade om ett par bra tältplatser och vi valde en i närheten som låg på lagom avstånd från stugan men ändå rätt ensamt.
Vi trodde nog att vi skulle vara rätt ensamma här, men det visade sig att även här fanns en tysk skolklass med biologistudenter! Så stugan var i princip fullbelagd. Eftersom det var en skön kväll lagade vi middag vid tältet och använde bara stugan till att diska. Vid Unna Allakas finns en utomhusdusch och numera även en bastu. Den hade invigts bara ett par dagar innan vi kom. Men vi var för trötta för att orka med en bastu den här kvällen.
|
Pasta med tomatsås, ost och oliver tillagas |
|
Fjällstugan Unna Allakas |
Dag 4: Unna Allakas - Abiskojaure, 24 km
Det här var den längsta turen, en lång dag med 24 kilometers vandring. Väderprognosen hade varnat för ihållande regn men när vi vaknade sken solen. Vi försökte komma iväg tidigt och hålla ett hyfsat tempo för att hinna så långt som möjligt innan regnet skulle komma. Första sträckan efter stugan var den vackraste den här dagen. Öppet landskap med låga rishedar och fina vyer. Här hade vi vår häftigaste djurupplevelse på den här turen. Vi passerade ett parti med ljungris där vi skrämde upp en fågel, en fjällripa. Vi stannade till och några sekunder senare dök ytterligare en ripa upp ur riset. Och sen flög dom upp, en efter en, framför ögonen på oss. Totalt var det nog 7-8 ripor som flög iväg, det var en mäktig upplevelse!
Efter ett par timmar gick leden in i björkskogen och där befann vi oss resten av dagen. Ibland vandrade leden ner mot vattnet och lite utsikt över fjällvyerna, men annars var det en dag med mycket grönska. Den här dagen räknade vi till 3 andra vandrare, så ingen vältrafikerad led. Det finns heller inga markeringar, men leden är ändå lätt att följa. Vi tappade bort oss en gång, och det var när vi gick igenom samevistet Råvvetievva. Där hamnade vi nere vid bron över Kamajåkka, men det var lätt att hitta tillbaka till leden igen.
Runt lunch kom det några droppar regn, men annars hade väderprognosen fel och vi kunde vandra hela dagen i lite kyligare men ändå torrt väder. Efter en lång dag var det skönt att återse stugan Abiskojaure. Den här kvällen valde vi att bo inne i stugan och avrundade dagen med bastubad.
|
Fint plats att rasta på |
|
Så här såg det ut större delen av dagen |
|
Samevistet Råvvetievva |
Dag 5: Abiskojaure - Abisko, 14 km
Vår sista vandringsdag gick vi så sträckan tillbaka till Abisko. Vi kom iväg hyfsat tidigt för att det inte skulle kännas stressigt att hinna med nattåget vid två-tiden. Inget regn den här dagen heller. Även om det här blev lite av en transportsträcka så hade vi en skön vandringsdag. När vi kom närmare Abisko mötte vi rätt mycket folk och grupper på dagsturer från Abisko. Lite samma känsla som när vi som backpackers mötte all-inclusive resenärerna på Kuba... Men samtidigt är det ju det som är kul med Abisko, alla kan få ta del av vildmarken och fjällvidderna utan att behöva göra en alltför ansträngande tur.
|
Ungefär här är våra metrar som vi sponsrat på Kungsleden |
Tillbaka till Abisko firade vi med lunch och öl i restaurangen och hade gott om tid innan vi gick på nattåget.
Det här blev en bra första tur till Abisko med Kungsleden och lite lagom äventyr. Nästa gång får vi ge oss iväg till fler områden - som Kårsavagge, mot Norge, Vistasdalen mm. Mycket kvar att upptäcka!
/A
Uppdatering:
Nu finns det ett nytt blogginlägg för ytterligare en tur runt Abisko som vi gjorde sommaren 2016:
Vandring Abisko - Nikkaluokta via Vistas