Visar inlägg med etikett Vaxholm. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett Vaxholm. Visa alla inlägg

lördag 6 maj 2017

Råholmastigen med övernattning i vindskydd

Vårvärmen kom äntligen till valborgshelgen och vi bestämde oss för att ge oss ut i skogen för att sova i vindskydd. Det kändes som perfekt timing innan myggen kommer. Vi valde vindskyddet vid Råholmen på Bogesundslandet och passade förstås på att vandra den korta Råholmastigen samtidigt.

Råholmastigen - karta från Statens Fastighetsverk - Vaxholm
Vi åkte mot Röskär och parkerade vid Hällsundsvägen. Vi hamnade mitt i en skogsavverkning så parkeringen var sönderkörd av skogsmaskiner. Men det gick ändå att parkera, så vi satte på oss ryggsäckarna och gav oss iväg. Första 500 meter var ingen direkt njutning eftersom det kändes mer som en arbetsplats än en vacker skog. Förhoppningsvis kommer det se bättre ut när skogsavverkningen är klar och stigen återställd.

Efter ca 800 meter kom vi fram till vindskyddet som ligger jättefint ute på en udde. Vi installerade oss och värmde vatten till varsin kopp kaffe. Rakt utanför vindskyddet låg en motorbåt, det här området är populärt bland båtfolk. Båtägarna tog gummibåten och rodde över till andra sidan för att laga middag uppe på berget. Kanske hade de tänkt äta vid vindskyddet men vågade inte när vi hade intagit det...

Vid parkeringen



Charmigt vindskydd, lagom för två
Här kan man skymta vindskyddet från berget mittemot
Sen fortsatte vi Råholmastigen mot slutmålet vid Holminge, ett röse från bronsåldern. Under den tiden var det här en av de få bergstoppar som stack upp ur havet. Det är alltid lika fascinerande att tänka sig hur landskapet såg ut då. Efter att ha beundrat röset gick vi samma väg tillbaka. Det var ingen märkvärdig natur längs stigen, men ändå en trevlig promenad. Höjdpunkten med Råholmastigen är nog ändå vindskyddet, kan tänka mig att det är en utmärkt utflykt för barn som inte orkar gå så långt. Stigen är drygt 2 km enkel väg från parkeringen så det är ju en lagom tur, och orkar man bara till vindskyddet så behöver man bara gå 800 m enkel väg.

Tillbaka vid vindskyddet lagade vi halloumiburgare med chokladkaka till efterrätt och njöt sen av kvällen vid brasan. Det är en lite märklig konstruktion av vindskydd med ett tak över eldplatsen. Det gjorde att själva vindskyddet blev rätt rökigt emellanåt och att det flög in aska. Framåt 22 kröp vi ner i våra sovsäckar, det var en skön kväll men A är alltid frusen och tyckte det var lite för kallt för att sova. Men efter ett tag sov vi båda två och vi vaknade hyfsat utvilade framåt 7.30 på morgonen. Då sken solen så det blev en härlig frukost i solen innan vi gick den korta biten tillbaka till bilen. Ett lagom vardagsäventyr!

Utsikt från berget mittemot vindskyddet


CJ beundrar röset från bronsåldern
Vi loggar en geocache, Råholmens hemlighet






Halloumi på gång


Fantastisk morgonsol
Frukost i solen
På väg hem, vid Röskär pågår skogsforskning så det är fullt med skyltar vid träden
Alla turer vi gjort på Bogesundslandet:


/A

lördag 28 januari 2017

Vintervandring längs Nässeldalsrundan - Bogesundslandet

Vi hade bestämt med goda vänner att ta en skogstur i mellandagarna. För åtta år sen gjorde samma gäng en tur tillsammans längs Nässeldalsrundan på Bogesundslandet utanför Vaxholm. Så vi bestämde oss för att göra en favorit i repris. Förra gången vi gick hade vi med oss ett gäng pigga 8-10-åringar men nu var de utbytta till faktiskt nästan lika pigga tonåringar.

Dagen innan vår tur kom snön och när vi gav oss iväg på morgonen körde vi igenom en ordentlig snöby på väg mot Bogesundslandet. Det gjorde att det inte gick att parkera på de märkta parkeringsplatserna, det var alldeles för mycket snö och helt oplogat. Så vi ställde oss istället vid den stora rastplatsen vid Nibbleviken och så fick vi gå en kort bit längs stora vägen.

Eftersom vi hade parkerat norrut så fick vi börja att gå en bit längs Dammstakärrsrundan (orangea markeringar). Våra tonåringar turades om med att gå först och spåra i leden. Det var inte så djup snö och dessutom var det pudersnö och inte så där jobbig blöt snö som man sjunker igenom. Det var lite svårt på några platser att se markeringarna då de var översnöade, men leden är annars väldigt generöst markerad så det är oftast lätta att hitta.

Första delen längs Dammstakärrsrundan går på en skogsväg och sen när leden möter Nässeldalsrundan så viker man av in i skogen. Det var runt 8 minusgrader, men inte så farligt kallt så länge man håller sig i rörelse. Det kom lite mer snö, men annars var det vindstilla och en svag sol sprack igenom molnen några gånger.

Här börjar Dammstakärrsrundan, snöig parkering vid Nibble 

Sen går Nässeldalsrundan tillsammans med Dammstakärrsrundan ett tag






Krokodiltallen - "en unik tall som likt en reptil slingrar sig upp längs bergsklippan"

Det är en kuperad led så det var rätt ansträngande emellanåt, speciellt när man inte ser underlaget som var täckt av snö. Ibland var det enklast att sätta sig på rumpan och kana ner för en backe för att inte riskera att halka. Det är en fantastiskt fin led som går genom vildmarksskog nästan hela tiden. Knappt halvvägs kom vi fram till vindskyddet vid Uteke såg. Våra scouter fick träna på att göra upp eld och så åt vi vegoburgare stekta på muurikka. Efter lunchen började både fingrar och tår att göra ont, så det var dags att få upp farten igen. Efter ett tag går leden fram till Dammstakärret, det finns ytterligare en grillplats där men den hoppade vi över den här gången. Så småningom kom vi fram till havet och följde stigen längs med strandkanten. Här blev det ytterligare ett stopp för kaffe och bullar, inte alls långt från den plats där vi lagade mat förra gången vi gick här tillsammans 2009.

Efter fikat gick vi vidare och kom strax tillbaka till Dammstakärrsrundan igen och vände tillbaka mot parkeringen. Själva Nässeldalsrundan är 5,5 km men med vår extra tur till parkeringen blev det nog snarare 8 km allt som allt. Det här är verkligen en favoritrunda, men upplevelsen blir förstås helt olika på sommar- och vintertid. Så vi får komma tillbaka en sommardag och göra om turen, för att få bättre koll på landskapet.









Alla turer vi gjort på Bogesundslandet:
Det finns en broschyr med karta över Bogesundslandet att hämta vid parkeringarna som visar alla de olika lederna.

/A

lördag 16 juli 2016

Stortallsrundan - Bogesund

Den här semesterdagen blev det en favorit i repris, Stortallsrundan på Bogesundslandet. En rundled som verkligen kan rekommenderas, välmarkerad och går igenom vacker och varierande natur. Alltifrån glesa hällmarker, gammal lövskog, träsk, havsutsikt, stränder...

Sträckan är 10 km, men min GPS visade på drygt 12 km när jag var tillbaka. Jag valde att parkera på första parkeringen innan Frösvik strax efter avtagsvägen mot Röskär. Det var en tidig julimorgon och när jag kom var jag ensam på parkeringen. Alldeles tyst och lugnt när jag gav mig av in i skogen.

Jag åt lunch vid Västerhaga fyr, en fin rastplats med vindskydd som ligger 200 meter från leden. Tyvärr har ett stort gäng myror också flyttat in här, så det kan nog bli lite besvärligt om man vill övernatta där. En bit innan fyren så delar sig leden och det går att ta en genväg, leden kallas då Frösviksrundan. Men då missar man fyren och nästa sevärdhet, nämligen Stortallen. Det var Vaxholms äldsta tall tills ett par år sedan när den blåste sönder i en storm. Det finns en geocache precis vid tallen, Postcard, som CJ loggade 2008 så han har fått beundra den mäktiga tallen i levande skick. Det finns för övrigt ytterligare tre geocachar i området, men den här gången blev det inga nya loggar för mig.

Starten vid parkeringen - här kan man ta en informationsbroschyr med bra karta över vandringslederna på Bogesundslandet

Båda rundorna går tillsammans större delen, men Stortallsrundan gör sedan en extra sväng förbi Stortallen

Vackra skogar

Leden passerar gamla betesmarker, dock varken kor eller får på plats idag

Träsk...

Djungel, tur jag hade långbyxor

Frösvik, här ifrån ljöd det körmusik - kanske något körläger på gång

Här går det säkert att ta sig ett dopp om man är på det humöret

Leden passerar genom ett gammalt naturreservat med gamla lindar


Västerhaga fyr (här finns en geocache med terrain 4 som vi inte loggat Västra Haga Lighthouse)

Färgglad lunch idag, med favoriten - hummus med morot- och paprikastavar

Vindskyddet vid Västerhaga

Ytterligare en fin rastplats en bit bort

Och så avslutar jag med en bild över den sorgliga Stortallen - men det är klart, många insekter och småkryp uppskattar väl stammen

En fantastiskt skön juli-förmiddag i skogen på en trevlig vandringsled. Skönt att vandra ensam ibland, gott om tid att reflektera, planera eller bara fundera...

Alla turer vi gjort på Bogesundslandet:

/A

söndag 17 april 2016

Dammstakärrsrundan Bogesund

En gråmulen aprildag gav vi oss iväg mot Bogesund för att vandra Dammstakärrsrundan. Några i sällskapet behövde träning inför sommarens fjällvandring så det här var ett bra startskott för träningen. Bogesund har riktigt bra vandringsleder med slingor i olika längder. A + CJ har tidigare vandrat delar av den här leden men inte hela rundan.

Det går att ansluta leden på flera ställen, vi valde att ställa bilen på parkeringen en bit in på Pålsundsvägen när man svängt av från Stockholmsvägen. Där finns en informationstavla och också en broschyr över Bogesundslandet med en bra karta. Vi började raskt promenera och följde diskreta vita prickar på träden. Mitt minne av lederna på Bogesund var att de var väldigt välmarkerade så det här kändes inte rätt. Efter ett tag insåg vi att de vita prickarna nog var rester efter en gammal sträckning och att det nog var övermålade för att just vara diskreta. Så vi tog oss tillbaka till parkeringen. Och mycket riktigt, där fanns ju också färgglada orangea prickar att följa! Vi gjorde en nystart och kom iväg igen.


Rastplats vid parkeringen, med tydlig orange prick på trädet bakom!
 Första biten går genom rätt risig skog mot vindskyddet vid Hejesjön. Eftersom starten hade tagit lite längre än planerat så var vi redan lunchsugna. Det satt redan ett par och njöt av stillheten vid rastplatsen så vi bestämde oss för att lämna dom och gå en bit till innan lunchen. Jag hade ett minne av en bänk vid Pusshuset, en gammal torpplats, en bit längre bort så vi hade det som mål. Nu började det regna lite, ett stilla duggregn som sen följde oss nästan resten av turen.  Här går leden en kort bit på väg innan man kommer in i skogen igen. Leden går tillsammans med Blå leden en bit. Det är en annan led som vi inte vandrat, den går från Vaxholm till Domarudden, jag gör en notering om att vi får gå den någon dag!

Väl framme vid Pusshuset hälsade vi på Gunnika från 52 adventures som var ute och geocachade (geocachen Pusshuset) med Äventyrshunden. Kul! Vi har blivit väldigt inspirerade av Gunnikas äventyr så det var kul att växla några ord med henne. Det var ju hennes äventyrsår som gjorde av vi körde en egen variant med 52 vardagsäventyr för några år sen.

Rastplatsen här var mest en skylt
Lunch vid Pusshuset
Efter lunchen gav vi oss vidare med ny energi. Här går man en kort bit längs vägen för att sen gå längs en mindre väg vid sjön Eke Fjärd. Sen var det äntligen dags att komma in i skogen igen. Här går leden tillsammans med Nässeldalsrundan som vi också vandrat för många år sen. Den här sträckan var väldigt vacker med orörd skog och klipphällar. Fin utsikt över Dammstakärret och sen vidare in i skogen. Vid Uteke såg finns en fin rastplats där vi träffade på Gunnika igen. Vi vilade benen en stund och frotsatte sedan norrut. Här gick de övriga i alldeles för rask takt så de höll på att missa "Krokodiltallen" som är ett intressant naturfenomen i skogen.

Dammstakärret en väldigt grå dag

Nya spänger på plats
Poserar vid Krokodiltallen
"Krokodiltallen, Kryper likt en reptil uppför bergknallen"

Mot slutet av turen går leden nästan fram till Stockholmsvägen och sen passerar leden ytterligare en rastplats vid torpet Eriksberg. Där hade vi tänkt gå över vägen och ta en avstickare till Lilla Ladviksrundan för att få en längre tur. Men av någon outgrundlig anledning så missade vi att kliva av leden vid rätt plats, så helt plötsligt hade vi knatat på en kilometer till och var inte alls där vi hade tänkt oss. Ja, ja. Istället tänkte vi att vi kan gena och gå lite off-road mot bilen som avslutning. Tre normalintelligenta och friluftsvana kvinnor lyckades då gå åt HELT fel håll så efter en stund kunde vi konstatera att vi inte alls var på väg mot bilen utan hade påbörjat att gå mot Stockholm istället. Fantastiskt bra träning inför fjällen faktiskt! Inse att man gått fel, hitta rätt plats på kartan och sen välja bästa vägen därifrån. Vi tog en avslutande fika i en skogsbacke, begrundade situationen och laddade för sista biten. För säkerhetsskull blev det en kort vandring längs vägen för att inte riskera fler missöden.



Rastplatsen vid Eriksberg
Insekter? Vildsvin? Något annat?
Vacker skylt som säkert betyder något för någon
Leden ska enligt uppgift vara 11 km, och med våra oplanerade avstickare blev resultatet för oss 14,5 km. En runda som får med beröm godkänt även om vi själva fick underkänt för våra navigationskunskaper. Vi får ge oss ut i skogen snart igen för revansch!

Alla turer vi gjort på Bogesundslandet:

/A