Visar inlägg med etikett Nackareservatet. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett Nackareservatet. Visa alla inlägg

söndag 22 oktober 2017

Gröna spåret från Erstavik till Hellas

Förra vintern vandrade vi Blå spåret från Erstaviksbadet till Hellas, och den här lördagen var det dags att prova det Gröna spåret. Båda spåren är ungefär lika långa, ca 10 km, och har samma slut- och startpunkt. Skillnaden är att det Blå spåret går söderut och det Gröna mer norrut. På Nacka kommuns webbplats finns kartor och mer information, det finns även en del på Naturkartan. Sist vi vandrade här köpte vi en papperskarta vid Hellasgården och den hade vi med oss även på den här turen.

Vi parkerade vid Hellasgården och tog sen buss till Sickla och bytte där till Saltsjöbanan, vi åkte till Erstaviksbadet. Från stationen är det bara en kort promenad till parkeringen vid badet och så är man framme vid leden. Första halvtimmen var det väldigt många andra som var ute och gick men sen blev det lugnare när vi kom längre in i vildmarken.

Vi började att gå längst med Dammsjön och spanade in de flytande öarna. Leden passerar en bit från nästa sjö, Trehörningen, och här gjorde vi en avstickare in mot sjön. Vi visste att det fanns ett vindskydd där som vi tänkte passade bra för en lunchpaus. Ett fint och lite annorlunda vindskydd med plats för många vandrare. Det går inte att sova i det, vindskyddet är inrett med bänkar och bord. Vi hade med oss en chiligryta som vi värmde på med Trangia-köket. Efter en lång lunchpaus letade vi på geocachen NOT OBVIOUS och gav oss sedan av.

Tåget rullar vidare mot Solsidan, men vi börjar vandra ut i skogen istället
Dammsjön var vacker idag

En av de flytande öarna

Gul matta av löv i stigen

Utsikt från lunchstället vid Trehörningen

Rymligt vindskydd med gott om sittplatser

Första halvan av leden går genom skog och odlingsmarker. Det var rätt blött på sina ställen och väldigt sparsamt med spänger och broar. Däremot var det fint markerat med gröna prickar hela vägen. Andra halvan går högre uppe på klipphällar, här hörs trafiken mer och stör upplevelsen en del, mest som ett bakgrundsljud hela tiden. Vi passade på att logga några fler geocachar längs rutten. Vi gjorde en avstickare till geocachen Silence of the guns som är en av de äldsta geocacharna i Sverige, från 2001. Den låg vid en övergiven skjutbana så det blev lite urban exploration samtidigt bland de gamla förfallna byggnaderna som hade lämnats kvar.



En stackars övergiven stuga







Det ser inte så brant ut, men det var påfrestande för knäna att ta sig nerför

Det var en rätt tuff och ansträngande vandring även om det inte var en så lång tur, det blev totalt 12,5 km. Det var få sträckor som gick på jämnt underlag, utan det var en del stenar att kliva över, många hala rötter och leriga partier. Men det var samtidigt en väldigt varierande vandring och en skön vildmarkskänsla nästan hela vägen. Så med beröm godkänt!

Mer på bloggen:

onsdag 28 december 2016

Blå spåret i Nacka

Efter ett par dagars julmat längtade vi ut i skogen. Den här gången blev den en klassisk vandringsled som vi aldrig gått tidigare, Blå spåret i Nacka mellan Hellasgården och Solsidan. Leden firar 100 år 2017 så det måste vara en av Stockholmstraktens äldsta leder. Eftersom vi ville passa på att köpa en tryckt karta över området kring Hellasgården så började vi vår tur där. Vi parkerade, införskaffade en karta och lyxade sen till med en taxi till startpunkten vid Erstaviks kvarn. Det går bra att åka buss och Saltsjöbanan också.
Det finns två spår att välja på, Blå spåret som går söderut och Gröna spåret norrut. Båda spåren är ungefär lika långa, ca 10 km, och slutar vid Hellasgården. Man kan börja på lite olika ställen, men vi valde att starta vid parkeringen till Erstaviksbadet och Tattby naturreservat. Första delen går de båda spåren tillsammans men rätt snart delade spåren på sig. I början var det gott om folk ute på julpromenad men när vi vek av in i skogen så var det mer ensamt. Några terränglöpare och cyklister mötte vi, men inte många vandrare.

Naturen är här mest hällmarker och tallar och ganska kuperat, med några partier träskmark. På flera platser i början var det fin utsikt över Erstaviken. Trots att vi är i december så var det barmark och isfritt nästan hela vägen, det var senare i den tätare skogen mot Hellasgården som det blev lite halt på sina ställen.  Det finns inga iordninggjorda rastplatser förrän framme vid Hellas men gott om stenar i skogen som passar bra för en paus. Vi valde en plats i skogen där solen kämpade för att nå ner mellan träden för att laga vår lunch. Vi tog fram stormköket och lagade en vegetarisk wok med oumph-ribs (som var över från julafton). Det är en variant på det här receptet som vi gjort många gånger tidigare, fast vi den här gången bytte ut halloumin mot oumph och körde havre-fraiche för en vegansk variant.

Vid Sandasjön gjorde vi en avstickare och gick ner till en brygga för att också få lite se lite sjö, annars passerar leden en bit från sjöarna.

Start/slut vid Hellasgården


Dammsjön vid starten




Här loggar vi dagens enda geocache, A beautiful view of Erstaviksfjärden



En del träsk passerade vi

Dagens vegetariska wok





Solen kämpar för att hålla sig över horisonten


Sandasjön



Leden är generöst markerad med blå prickar hela vägen fram till passagen under Ältavägen. Här uppstod vårt enda problem med leden. Ska man gå höger eller vänster? På papperskartan, på Hellasgårdens spårkarta och nacka.se verkar det som om Blå spåret fortsätter vänster längs det gula motionsspåret. Men på naturkartan.se går spåret istället till höger tillbaka mot Hellasgården. Vi valde att gå vänster men då försvann de blå prickarna... Sen dök det upp nya blå prickar efter ett tag, som vi sen lyckade lista ut istället var en annan led Ulvsjöslingan. Lätt förvirrande... Kanske är det tydligare markerat om man utgår från Hellasgården och går i den riktningen. Hur som helst var det ändå lätt att följa slingan tillbaka till parkeringen vid Hellasgården men möjligtvis blev vår variant någon kilometer längre. Sista delen av leden går längs motionsspår så där blev det mer folk. Och skogen ändrade karaktär till mer tät blandskog.

Passagen under Ältavägen
Lite annan typ av skog sista biten

Förutom förvirringen vid stigförgreningen så får den här turen med beröm godkänt. Eftersom det var en blåsig dag så kunde vi knappt höra trafikbruset utan det kändes verkligen som vildmark så nära stan. Vi kommer tillbaka och provar Gröna spåret nästa gång.

Andra äventyr vi gjort i området:
Vandring och geocaching runt Källtorpssjön

söndag 20 mars 2011

Äventyr 2: Vandring och geocaching runt Källtorpssjön

Så var det dags för veckans vardagsäventyr! Vi har även hunnit med några andra äventyr under veckan, som till exempel hockeymatch i Södertälje, tandläkarbesök och Gryningsräd i Åkersberga. Men idag hade vi bestämt oss för att ge oss av söder om stan, mot Nackareservatet. Vi kollade lite på Ludwig Pettifoggers cacher, som alltid finns på vackra vildmarksplatser, och kom så fram till att Källtorpssjön var ett bra mål. Efter lite förberedelser på geocaching.com och traneving.se så gav vi oss iväg.

Noggranna förberedelser!
Det var faktiskt vårt första besök på Hellasgården konstigt nog. Det var ju jättefint ställe, bastun var igång och vi började med att flukta lite på bastubadarna som hoppade ner i isvaken utanför gården. Sen letade vi på vandringsleden som gick runt sjön - gula prickar är det som gäller!

Utanför Hellasgården

Det var en jättefin vandring, kuperad och med mycket blandad terräng. Runt Hellasgården var det mycket folk och också ute på isen, men i skogen var det lugnare. Vi mötte några andra vandrare, men annars var det lugnt i stigarna. Vandringsleden är 5 km, men eftersom vi gör en del avstickare så blir det längre och tar förstås också lite längre tid...

Skyline mot bränd skog

Vackert, kargt landskap

Lunch och loggning med vacker utsikt

Vi vandrade längs stigen och gjorde avstickare för att först logga Hellasgården och sedan climb cache. Vid A beautiful view of lake Källtorpssjön passade vi på att äta lunch och njuta av utsikten. Det var gott om folk på isarna, annars kändes det ganska mycket som vildmark! Ludwig Pettifogger har ju en förmåga att hitta vackra platser och så också den här gången!

I cachen fanns en rolig mugglarlogg, med en variant på "Trade up, trade equal or don't trade at all".

"Tog fladdermusen och minimobilen. Gav en önskan om kärlek o fred åt universum o allt som finns."
Signerat Ljusets ängel...

Mugglarlogg
När vi hade gått hela varvet runt så gick vi över vägen för att också gå en bit runt Dammtorpssjön. Men vi hade problem med den cachen vi försökte ta, vi fick inte alls ordning på våra koordinater. Så det blev en kaffe i solen vid parkeringen innan vi gav oss av hemåt. Eftersom vi ändå hade lite tid över, så lyckades CJ övertala mig till ytterligare ett stopp vid Nacka-masterna. Och det var väl ett riktigt spännande vardagsäventyr - det är sällan man ser så många varningsskyltar på en och samma plats. Ganska maffiga master - skönt att man valt en annan karriär än just "mastarbetare".

Får ner mot Dammtorpssjön

På väg mot Nacka-masterna
Nästa veckas vardagsäventyr blir ännu längre söderut - Geocaching i Södertälje med avslutande event för att dricka kaffe med trevliga geocachingkollegor.

/A