Roslagsleden etapp 8: Roslagsbro - Vigelsjö (Norrtälje)

Vi har fortfarande några etapper kvar av Roslagsleden att vandra, så den här semesterdagen passade det bra att prova en etapp till. Den här gången blev det etapp 8 som går mellan Norrtälje och norrut mot Roslagsbro. Vi valde dock att gå den söderut, så vi började i Roslagsbro eller snarare Drottningdal. Bilen parkerades i Norrtälje och så tog vi buss 645 till hållplats Drottningdal där etappen startar vid idrottsplatsen.

Först fick vi gå en kort bit längs asfaltsvägen innan vi kom fram till Roslagsbro kyrka. Och den får man inte missa! Oerhört vacker och enkel kyrka från 1200-talet med Sveriges äldsta altartavla och fina muralmålningar. Efter att ha beundrat kyrkan en stund så loggade vi cachen Roslagsbro kyrka och passade samtidigt på att krypa in i klocktornet.

Vid bron över Broströmmen strax söder om kyrkan så träffade vi på ett par vandrare som var på väg norrut mot Grisslehamn. De hade gått från Norrtälje på 2 timmar - så mycket raskt marscherat! Om de ska orka hela vägen fram så hoppas vi de drog ner på tempot senare...  

Utsikt från klockstapeln mot Roslagsbro kyrka

Första biten efter Roslagsbro gick på en traktorstig som inte kändes så välbesökt, rätt högt gräs emellanåt men vi gick genom fint landskap. Några kantareller plockade vi med oss. I Hov övergick stigen till grusväg istället och vi följde grusvägen ett bra tag förbi en del hus och gårdar. Vi gjorde en avstickare till badplatsen vid Gillfjärden som blev ett bra lunchställe. Vi loggade en cache och passade på att titta på live-streaming från Japan där 2015 World Scout Jamboree invigdes (där teamets två ungdomar befinner sig).

En stund efter lunchen så fick vi äntligen uppleva riktig skog och en smal skogsstig. Även om första delen också var trevlig så är det ju den här skogsupplevelsen som vi egentligen är ute efter! Sen efter en bit så närmade vi oss Norrtälje så då börjar man se spår av civilisationen och nybyggda villaområden. Framme vid ett motionsspår tog vi av vänster en bit till en fin skogslekpark med utegym där det också fanns vindskydd och grillplats. Och så klart en geocache!

Trevlig skylt!!

Vacker grindstolpe i blomsterhavet

Lunch vid badplatsen

Nästa stopp blev på Färsna gård som är en 4H-gård med kafé och traktormuseum. Vi tog en fika, loggade en cache och tittade lite på traktorer och djur.  Sen gick vi vidare mot Vigelsjö friluftsområde. Vi stannade till vid ett fint fågeltorn (där vi inte hittade cachen som skulle vara där) och hamnade sen i djungeln! Här behövdes definitivt långbyxor för att ta sig genom brännässlorna. Det kan inte vara så många som vandrar den här delen av leden, det borde väl ha varit mer upptrampat då kan man tycka. Till CJs stora förskräckelse var vi också tvungna att tränga oss förbi ett gäng kossor som hade bestämt sig att hänga precis på leden som gick genom kohagen. Men det gick bra - vi överlevde!

Sista delen av leden går längs vattnet vid Vigelsjö friluftsområde fram till vattenrutschbana och badplats - helt folktomt denna kyliga Sverige-sommar. Här avslutades etapp 8, men vi fortsatte vidare in till Norrtälje och tillbaka till bilen. En trevlig etapp som fick betyg 3, fint landskap men lite för lite skog för vår smak.

Utforskar Färsna gård

Djungeln i Vigelsjö

Vackert i Norrtälje

Vi har gått samtliga etapper längs Roslagsleden, läs alla inlägg här:

• Vandra Roslagsleden

/A

Jäveröleden Värmland

På vår Värmlandssemester ville vi få in några vandringsdagar, så vi spanade in sajten Värmlandsleder. Det är en ideell förening som samordnar och kvalitetssäkrar vandringsleder i Värmland. Och vi hittade några leder som passade oss - däribland Jäveröleden. Jäverön ligger i Vänern, inte långt från Karlstad. Där finns flera olika varianter av leder som man kan gå, vi valde att gå den långa leden på 17 km.

Till Jäverön kan man åka båtbuss från Karlstad, eller göra som vi - ta linfärjan över. Vi parkerade vid färjelägret och tog tidiga morgonfärjan vid 7.30 (färjetider).  Eftersom det blev en tidig morgon så missade vi hotellfrukosten. Så första uppgiften väl på ön blev att fixa frukost vid den fina rastplatsen precis vid hamnen. Efter kaffe och mackor började vi turen, vi valde att gå medsols för att det passade bättre med den multi-geocachen som fanns på ön. Först en logg av geocachen Jäverön innan vi gick in i kohagen. Första delen gick via fina hagar ner mot en strandskog. Gott om skyltar som förklarade naturfenomenen vi passerade och dessutom extremt gott om bänkar och rastplatser under leden. Och hela tiden lätt att se vart man skulle gå. Den första delen av leden följde vi också mulit-geocachen Jäverön Multi som var lätt att lösa och som följde leden fint.

Kartan är lånad från Värmlandsleder, och vi gick alltså den yttre leden med några avstickare. Vi gillade hur leden var dragen förbi alla sevärdheter, genom mossar och olika typer av skogar, längs vattnet mm. Så en eloge till leddragarna (eller vad det kan heta)!

Det var varierande natur, med olika sorts skog, hagar och också vandring på klippor längs vattnet. Jäveröns landskap påminde faktiskt mycket om andra skärgårdsöar vi vandrat på i Stockholms skärgård. Vid flera ställen fanns små sandstränder där det gick utmärkt att bada eller bara vila och titta ut över sjön.

Vi valde att äta lunch på den södra delen av ön vid ett fint vindskydd. Nu sken solen så vi tog en långlunch på klipporna, åt soppa och njöt av stillheten. Någon enstaka båt ute på sjön, annars kändes det som om vi var helt ensamma. Om man vill göra upp eld så finns vedförrådet en bit bort längs leden upptäckte vi när vi började gå därifrån. Leden fortsatte in i skogen och sen upp på några höjder. Vi gjorde en avstickare upp på Vitberget för att logga en arkiverad cache, Vitberget. Vid Jäverö Gård stannade vi till och köpte glass i gårdskaféet med självservice. Bara att ta det man vill ha och sen lägga pengar i burken. Mycket sympatiskt och smidigt - det vill vi se på fler ställen!

När vi lämnade Jäverö Gård syntes mörka moln och vi hörde åskknallar runt omkring. Vi fortsatte att vandra men efter en stund kom regnskuren. Vi kröp in under en gran, drack kaffe och CJ passade på att ta en tupplur. Faktiskt väldigt mysigt!

Efter 17 km var vi tillbaka vid startpunkten och kunde njuta av utsikten en stund innan färjekarlen dök upp och vi kunde ta linfärjan tillbaka. Fantastiskt fin led som vi varmt rekommenderar och lagom för en heldagstur. Har man inte lika gott om tid går det att korta av den till runt 10 km.

/A

Härjarö friluftsområde och Grönsöö-vägen

Vi har många gånger passerat de bruna skyltarna med Grönsöö-vägen på motorvägen mellan Enköping och Stockholm. Eftersom vi då oftast är på väg hemåt eller bort någonstans så har det inte passat att stanna. Men plötsligt händer det - denna semesterdag var det alltså dags att se vad skylten egentligen pekar då.

Vi kom E18 från Stockholmshållet och svängde av vid Grillby där Grönsöö-vägen börjar. Grönsöö turistväg är skyltad med brun-vita turistskyltar med vita blommor. Själva vägen slingrar sig vackert genom ett jordbrukslandskap, och vägen lyfter fram tre stopp: Grönsöö slott, Boglösa hällristningsområde och Drömparken i Enköping. Vi la till ett extra stopp som vi började med, nämligen Härjarö friluftsområde.

Härjarö är ett naturreservat med vandringsleder och badplatser ute på en udde i Mälaren. Det fanns gott om stigar och leder genom reservatet och Upplandsleden passerar också här.

Kartan lånade från Länsstyrelsens sida om Härjarö. 

Vi satte ihop en lagom runda (som skulle passa en lite öm fot), som utgick ifrån geocachen The Walk #1 som är en multi med ett par kilometers promenad. Vi parkerade vid Storskogen (första parkeringen uppe till vänster på kartan) och gick stigen mot Äppelnäsgrund. Här fanns en fin liten badplats (rätt grumligt vatten men säkert perfekt för en barnfamilj) och en grillplats.

Sen fortsatte vi Upplandsleden längs vattnet en bit. Vi passerade en fascinerande "sparkparkering" och geocachen In Sweden we call it a kick. Vi hittade en fyr som blev ett perfekt lunchstopp i solen. Efter en bit vek vi av från Upplandsleden och följde grusvägarna tillbaka till parkeringen. Skulle tro att det blev 6-7 km totalt. Trevligt skogsområde med många vandringsmöjligheter och fina vyer över vattnet. Det finns flera geocachar kvar dessutom, så vi får ta en ny tur hit med friska fötter och gå lite längre.

Tillbaka till bilen så fortsatte vi turistvägen med siktet på Grönsöö slott, som visade sig vara en trevlig bekantskap. Lite ovanligt med entréavgift för att få komma in i parken, men 40 kronor för underhållet av slottet kan man väl leva med. Vi började med en fika i det charmiga brännvinsbränneriet nere vid Mälaren. Sen strosade vi runt i parken där den mest märkliga upplevelsen var Snäckhuset som var inrett helt med snäckor istället för tapeter. Om man är där vid 13 så kan man gå en guidad tur i parken och slottet, men det hann inte vi med den här gången. Vi passade också på att logga geocachen The Skull and Crossbones, med vacker utsikt och lätt klättring.

Nästa stopp var vid Boglösa hällristningsområde. Här finns det flera platser som man kan stanna på för att beundra hällristningar. Vi valde att bara stanna till vid Brandskogsskeppet. Här fick vi gå 800 meter in i skogen för att slutligen komma fram till en 4 meter hällristning med ett skepp. Och en geocache som bonus, The ship. Hällristningar är ju spännande, men mest fascinerade blev vi av Einar Kjellén som enligt informationsskyltarna vigde sitt liv till att leta efter hällristningar i området. Alltid kul med passionerade människor!

Nu började det bli sent och vi var lite trötta när vi så kom fram till Enköping. Men vi gjorde ett kort stopp för att utforska Drömparken. Det är ju lite av Enköpings signum, det här med parker. Så det finns gott om parker som man kan vandra runt i om man har mer tid. Nu blev det alltså bara Drömparken den här gången, men en väldigt vacker och blommig park. Inte så stor men så här års väldigt färgglad! Och naturligtvis med geocache också, Parker i Enköping #6 - Drömparken.

Så, Grönsöö-vägen är absolut en trevlig halvdagstur eller heldag om man lägger till Härjarö också. Där har vi en del kvar att vandra, så vi får återvända!

Informationsskylt med väldigt översiktlig karta över vägen:
http://www.enkoping.se/files/insidan/pdf/gronsoo_turistvag_infoskylt.pdf

Fermansbo urskog - före branden

I somras runt midsommar gjorde vi en spännande tur till Fermansbo urskog som ligger utanför Västerfärnebo i Västmanland. Vi fick med oss bror, svägerska och kusin på en tur mitt ut i urskogen. Vi parkerade en bit från urskogen där Svartådalsleden passerade. På Salas turistbyrå hade vi plockat upp en karta över området som visar mängder med vandringsleder, kanotleder och andra sevärdheter. En del av informationen finns också på Visit Svartådalen, men kartan verkar inte finnas i elektronisk form så den kan man införskaffa i till exempel Sala eller via Svartådalens bygdecenter.

Färnmansbo urskog och stora delar av området runt Svartådalen ligger inom området för sommarens skogsbrand i Västmanland. Så vi misstänker dessvärre att urskogen inte längre finns kvar i det skick den var när vi besökte den. Vi ska göra ett återbesök i vår och återkommer med en efter-rapport. Så här skriver Länsstyrelsen i Västmanland:

Vid den stora skogsbranden i Västmanland 2014 nådde elden den norra delen av Fermansbo urskog. Branden innebär att en del arter får större livsrum och att andra trängs tillbaka.

Länsstyrelsen har lagt upp den här kartan, vår vandringsväg passerade rakt igenom det som är markerat som "livsfarligt brandområde" från Informations-märket i norr. Strax söder om det området syns den slingan som vi gick, så om kartan stämmer verkar det som om stora delar av urskogen ändå är orörd.

Källa: Länsstyrelsen i Västmanland

När vi var där innan branden var det hur som helst en fantastiskt fin vandring. Vi började med att gå längs en grusväg och passerade resterna av ett gammalt torp Nödåker och en plats som verkar användas för fotografering av djur. Sen kom vi fram till urskogen och starten av en skogsslinga runt skogen på ett par kilometer. Platsen verkade inte direkt välbesökt, så det kändes nästan magiskt att gå rundan. Det är något visst med en trolsk urskog med mossa och gamla träd. Det var fint markerat och en varierande tur genom urskogen med myrar på flera sidor om skogspartiet.

Vi hoppas verkligen fler har chansen att få se urskogen. Som sagt var - vi återkommer med en ny rapport när vi utforskat området efter branden.

Uppdatering 2017-07-02: Nu har vi besökt området Hälleskogsbrännan igen och med fascination sett hur landskapet sakta försöker komma igen.

/A