Visar inlägg sorterade efter datum för sökningen kolarbyn. Sortera efter relevans Visa alla inlägg
Visar inlägg sorterade efter datum för sökningen kolarbyn. Sortera efter relevans Visa alla inlägg

lördag 12 oktober 2019

Ormdalens naturreservat och Kolarbyn, Skinnskatteberg

Så var det dags för ett återbesök på favoritplatsen Kolarbyn utanför Skinnskatteberg. Som vanligt så bokade vi två nätter så att vi skulle få en heldag på plats och göra en vandring i de västmanländska skogarna. Vi har verkligen blivit förälskade i den här platsen, det är något med lugnet, ljuset och atmosfären i kombination med mötet med andra gäster som vi fastnat för. Det är som att vara ute i skogen men under ordnade former, det gör att även de som inte är lika vana kan få en fin friluftsupplevelse.

I sista minut blev vårt sällskap sjuk men vi lyckades hitta en fullgod ersättning på kort varsel, så vi fick med oss svåger med 5-åring på vårt skogsäventyr. Det gjorde också att vi anpassade lördagens utflykt till en kortare vandring och svamppromenad. Vi hittade Ormdalens naturreservat strax norr om Skinnskatteberg i Baggådalen som lät som ett spännande utflyktsmål. Genom naturreservatet passerar Ormdalsstigen som totalt är 5 km, och vi valde att vandra en kortare variant av slingan, just den delen som går genom naturreservatet. På Skinnskattebergs kommuns webbplats kan man ladda ner en broschyr och karta över stigen.

Vi parkerade längs vägen vid en informationsskylt för reservatet och började följa den markerade leden. Vilket fascinerande ställe! Stigen följer en bäck och på bägge sidorna om bäcken omges man av branta bergsväggar klädda med mossor, lavar och andra växter. Ibland blir det riktigt brant och trångt. Det var inte helt enkelt att gå, stigen slingrar sig genom skogen med gott om rötter, stenar och andra hinder att klättra över. Men även 5-åringen kämpade på bra. Vi var tvungna att göra en hel del avstickare för att plocka svamp, vi hittade flera hav av fina trattkantareller.

Efter nån kilometer kom vi fram till skogstjärnen Ormputten med vindskydd och rastplats. En magisk plats, alldeles tyst och isolerat, kanske extra fint den här soliga höstdagen. Vi tog en lång lunchpaus, kokade pasta och stekte vegobullar och nyplockade trattkantareller på muurikkan över elden. Till efterrätt blev det grillade Ahlgrens-bilar, en delikatess!

På tillbakavägen valde vi att fortsätta leden framåt för att sen vika av på en skogsväg och ta bilvägen sista biten tillbaka till bilen. Jag vet inte exakt hur långt vi gick men 3-4 km blev det nog ungefär. När vi är i området nästa gång vill jag gärna gå hela Ormdalsstigen, även sträckan norrut vid Nedre Borgfors där stigen går längs Hedströmmen ser fantastiskt fint ut. Här är en blogg jag hittade som beskriver hela slingan med fina bilder.

Efter att vi hade skickat hem vårt sällskap stannade vi en natt till i Kolarbyn. Vi badade bastu med dopp i Skärsjön, lagade mat över öppen eld och tillbringade ytterligare en kväll vid brasan och sov sen gott i vår kolarkoja.

Underbar morgonsol genom talltopparna













Informationsskyltar längs stigen berättade om växtlighet och historia kring området





Det här var vårt elfte besök i Kolarbyn så det finns en del tidigare blogginlägg här på Team Vildmark för den som blir sugen att åka hit. Och det är klart ni ska!

/A



söndag 17 april 2016

Bruksleden - rundslinga från Morbyn - etapp 14+22

Vid vårt årliga besök i Kolarbyn utanför Skinnskatteberg passade det bra att ta en kort tur längs Bruksleden. Bruksleden är en 25 mil lång led som går från Västerås i söder till Avesta och Malingsbo i norr. Trots att vi hänger en del i Västmanland så har vi faktiskt inte vandrat så många etapper innan, så det får bli ett projekt framöver. Det finns mycket kvar att utforska!

Efter en våffelfrukost vid brasan i Kolarbyn tog vi bilen några mil norrut mot Morbyn. Vi parkerade precis utanför en vägbom, det känns alltid bra att hålla sig på rätt sida om en öppen vägbom så att man inte blir inlåst.

Bruksleden etapp 14 passerar genom Morbyn så det var bara att ansluta på leden där vi parkerade. Efter en kort promenad på bilvägen så vek leden av mot höger över några fält innan vi kom in i skogen. Det var en grå dag men väldigt skönt och stillsamt i skogen. Det var välmarkerat och lätt att hitta. Normalt sett brukar jag inte uppskatta kalhyggen, men när vi kom ur ut skogen och passerade ett kalhygge fick vi fina vyer. 

Frukost i Kolarbyn, bra start på dagen!
Promenad på skogsväg i början
Här går det långsamt uppåt
Kalhygge med utsikt
Stigen stiger långsamt uppåt en bra bit för att sen komma fram till Abborrtjärn. Vi hade inte alls läst på innan så vi blev rätt överraskade av att se så mycket civilisation plötsligt. Det här är en fiskesjö med säkert 10 grillplatser runt om sjön och inplanterad regnbåge och öring. Men idag var det öde och lugnt. Abborrtjärn verkar för övrigt vara ett populärt namn på en sjö, wikipedia-sidan över Abborrtjärn var gediget lång:

Från Wikipedia



Vid Abborrtjärn fortsätter etapp 14 norrut mot Högby, men vi valde istället att ansluta till etapp 22 söderut för att få till en bra slinga. Här gick leden över en lång spång vid tjärnen och sen in i skogen igen. Här blev det en riktigt fin och njutbar skog, en del höjdskillnader men fin vandring. 

Vi hade tänkt att gå till raststugan i Lindbo för att fika så det var vårt nästa mål. Väl framme där så möttes vi av två stora hundar som vill hälsa (men det uppskattades inte av den hundrädda delen av teamet). Husse upptäckte oss efter en stund och hundarna fångades in och vi kunde lugna ner oss. Det visade sig vara ett gäng grabbar som hade övernattat i stugan och enligt egen utsago "hängt här och druckit öl". En av grabbarna hade sent under natten bestämt sig för att gå ut på isen och förstås plurrat. Så det var ett intressant samtal. Eftersom resten av grabbgänget fortfarande sov så vågade vi inte gå in i stugan, men den såg verkligen inbjudande ut med gott om sovplatser och en riktig kamin för värme. 

Lindbostugan med eld i kaminen
Det är tydligen en gammal gruvstuga, och här i området finns gott om gruvlämningar. Leden passerar flera gruvhål som vi gjorde några avstickare till. Nu började vi bli ordentligt fikasugna så vi fikade på några stenar i skogen för att vila och få lite ny energi. När vi kom fram till Billsjön så vände vi tillbaka mot Morbyn och följde en skogsväg långs en å en bit. Sen hade vi spanat in en stig på kartan som skulle leda raka vägen tillbaka till bilen. Men vi lyckades missa ingången till stigen och kom för långt. Men då gick vi på skogsvägen istället och det gick lika bra. Tror den stigen vi letade efter har varit en del av Bruksleden för vi hittade gamla markeringar där stigen sen kom fram. Efter en kort promenad på isig skogsväg så kom vi så tillbaka till Morbyn. Vi var ute runt 3 timmar, så det var en lagom halvdagstur. Och sen väntade lunch vid elden i Kolarbyn, bra avslut på turen. 

Ett av områdets många gruvhål

Här blir man lite nyfiken, vilken information är det vi går miste om?
Lite snö kvar på sina ställen

Vackra spegelbilder på Billsjön

Precis här vid skylten vände vi tillbaka mot bilen och lämnade etapp 22
Tillbaka i Morbyn

Den lila markeringen visar vår tur (karta från Bruksleden.se)

Andra etapper vi vandrat på Bruksleden:
Landsbergsrundan - etapp 12+13




torsdag 30 juli 2015

Bloggen har vaknat!!

Vi har inte haft någon fart på bloggen under en period. Det betyder inte att vi inte har frilufsat, utan vi har faktiskt gjort en hel del näräventyr. Vi har vandrat Munsö-leden på Ekerö, vi har besökt Landsort-Öja, vi har varit i Kolarbyn och gått med snöskor, vi har gått Stora slottsrundan vid Bogesundslandet, vi har vandrat Upplandsbroleden i snöstorm. Men orken och lusten har inte räckt till för att blogga. Men nu är vi tillbaka och väckt upp bloggen!

Sommarens äventyr har redan delvis hamnat på bloggen. Vi var i Värmland och vandrade och har även gjort en del vandring på hemmaplan i Stockholm. Och nu laddar vi för scoutläger och fjällvandring i Padjelanta.

Om ni vill följa oss ännu mer så hamnar numera våra vardagsäventyr även på Instagram under användarnamnet team.vildmark. Där försöker vi lägga upp våra favoritbilder från vandringar, geocaching och andra utflykter.

Följ team.vildmark på Instagram

Bloggen och Instagram har flera syfte för oss. Dels är det ett sätt för oss själva att dokumentera och komma ihåg våra äventyr, dels vill vi inspirera andra till att göra näräventyr och ge sig ut att uforska naturen.

Hoppas vi ses på bloggen, på Instagram eller ännu hellre i någon skog eller på en fjälltopp!

/A


onsdag 25 juni 2014

Bruksleden Landsbergsrundan (etapp 12-13)

I maj vandrade vi etapp 12-13 på Bruksleden utanför Skinnskatteberg. De etapperna ger en varierande och lagom runda för en dagstur på ungefär 15 km. Vi utgick ifrån vårt favoritställe Kolarbyn där vi trivs så bra att vi gör ett årligt besök. Den här gången hade vi med en amerikansk gäststudent Sam, som trivdes utmärkt på Sveriges mest primitiva vandrarhem. Efter en god natts sömn i kolarkojorna och en frukost vid elden så gav vi oss iväg för en dagsvandring.

Frukostbrasan i Kolarbyn
Start och slut för den här rundan är i Trummelsberg. Där finns gott om rester av ett gammalt bruk, bland annat står det pelare kvar från ett kolhus, som ser rätt märkligt ut i landskapet. Precis när vi började vandringen insåg vi att vi inte hade någon GPS med oss, och det var ingen täckning för mobilerna. Så det blev dåligt med geocachningen.

Coola pelare som fått mössor

De första målen på vandringen från Trummelsberg var södra och norra Landsberget. Vi passerade södra toppen först och tog ett snabbt stopp för att beundra utsikten. Sen begav vi oss upp till norra toppen. Upp till den toppen kan man köra bil rätt långt och sen bara vandra sista biten. Så väl på plats på toppen var det flera andra familjer som tagit en kortare lördagspromenad. På norra Landsberget, 217 möh, finns ett vindskydd och ett rätt rangligt utsiktstorn. Vi klättrade halvvägs upp för tornet innan vi bestämde att utsikten nog var tillräckligt tjusig därifrån. Här blev det lunch och vilopaus innan vi tog oss när för berget igen. Och vi hittade GPS:en i ryggan och kunde logga dagens första cache, Landsberget!




Soppa i vindskyddet vid Norra Landsberget


Vandringen var varierande och nästan helt på skogsstigar, alltid skönt att slippa vandra långa sträckor på vägar. Väl nere från berget gick vi förbi sjöar och våtmarker. Efter ett tag delar sig leden och etapp 12 fortsätter då mot Norra Mörsjön medan vi tog etapp 13 tillbaka mot Trummelsberg. Ett par kilometer in på etapp 13 så kom vi fram till raststugan vid sjön Stora Trehörningen. En jättefin stuga som man kan bo i. Men vi tog en fikapaus vid rastplatsen utanför och passade på att logga ST trehorningen. Här kom dagens enda regndroppar, men så klart slutade det regna när vi fikat klart!








Leden fortsatte vackert via hällmarker och förbi ytterligare sjöar. En stund efter Stora Trehörningen gick vi förbi det enorma klapperstensfältet Jättens grav. Ett stentorg som bildades av Yoldiahavets vågor för ca 9500 år sedan. Vi passerade två cachar i skogen, Tvillingstenen och Trummelsbergs sjö innan vi sen var tillbaka till startpunkten vid Trummelsberg. Här utforskade vi de märkliga pelarna en stund och loggade cachen Pelare. Vid Trummelsberg finns ytterligare en rastplats med vindskydd ner mot sjön, men vi var trötta och hungriga och struntade i att besöka det. Istället satte vi kurs tillbaka till Kolarbyn för att förbereda middagen över öppen eld.

Glada hejarop gör vandringen lättare


Vi träffade på flera ormar...
Jättens hav






Någon av geocacharna ute i skogen


Läggdags i kolarkojan efter en skön vandring
Sammanfattningsvis: En perfekt dagstur med varierande terräng, mycket stig och en del sevärdheter på vägen. Och kombinerar man med Kolarbyn så blir det toppbetyg!

Bra länkar om du vill vandra den här sträckan:
Etapp 12
Etapp 13
Karta över Landsbergsrundan
Kolarbyn

Andra etapper vi vandrat på Bruksleden:
Rundslinga från Morbyn (delar av etapp 14+22)