lördag 11 juli 2020

Vandring i Stendörrens naturreservat

Vi besökte Stendörrens naturreservat för över 15 år sen och har sen vi köpt sommarstuga i trakterna haft på önskelistan att göra ett ordentligt återbesök. Så en fredag efter lunch begav vi oss dit. Första överraskningen kom framme vid parkeringen. Trots halvdant väder var det knökfullt med bilar, dock gott om lediga platser och luckor att parkera på. Att det var så populärt hade vi inte riktigt fattat! Vi valde att ställa oss vid den andra parkeringen närmast Naturum

Vi började med att gå till Naturum och köpa fikabröd vid kaffevagnen från Bergs Gård. Sen följde vi stigen längs vattnet över hängbron mot Stora Krokholmen. Här finns en orange-markerad slinga förbi flera grillplatser och ett vindskydd. Efter en stunds vandring tog vi en kaffepaus med utsikt över Naturum och de segelbåtar som lagt till vid ön. Våra inhandlade daimbiskvier fick med beröm godkänt!

Vi fortsatte tillbaka upp mot bilvägen och fram till den första parkeringen där det går en annan markerad slinga över till Äspskär via tre hängbroar. Det är väl det mest populära stället i naturreservatet kan man säga och här var det gott om folk som badade på klipporna. Men så fort vi kom bort från den första delen av ön så blev det lugnare. Det verkar som att många kommer hit för just badandet så om man vandrar en bit bort så går det att undvika de större folkmassorna. Och visst fattar vi att det är mycket folk, Stendörren är en väldigt fin plats! Ett lättillgängligt sätt att komma ut och uppleva skärgårdsmiljö. Allt var välordnat och kändes fint omhändertaget, med aktiviteter för barnfamiljer. Men vill man njuta av skärgården under tystnad så är det nog inte juli som är bästa tiden att komma.










Efter Äspskär gick vi över parkeringen till starten av Upplevelseleden, en vandringsled med utomhusutställning av Sörmlands museum. Här ändrade landskapet karaktär från klippor och skärgård till kuperad gammalskog och hällmarker. Och vi blev plötsligt helt ensamma! Inte förrän vi kom tillbaka mot Naturum träffade vi folk igen. Så det är ett tips om man vill komma bort från folksamlingarna. Det här var en riktigt fin led. Det fanns skyltar längs vägen som berättade om skärgården, naturen och människorna. Men inte bara skyltar utan även en del annat att utforska längs vägen, som en jättefästing, svampar och råmande kossor. Kanske mest tänkt för barn men två lekfulla medelålders vandrare uppskattade också stoppen.

Vi har kvar några delar av naturreservatet som vi inte tog oss till den här gången, som tex Långa udden och Talludden. Vår tur blev ca 11 km, så en helt okej eftermiddagstur. Nästa gång (för visst blir det fler gånger) så väljer vi nog en annan del av året när det inte är fullt så mycket folk. För det är absolut en fin plats som man vill kunna njuta ordentligt av.











Det blev ett återbesök i kafévagnen när vi var klara också...

Läs mer om Stendörren på Länsstyrelsens webbplats, där finns också en fin broschyr med bra karta att ladda ner. 

/A
 

tisdag 7 juli 2020

Skogstorps naturreservat i Södertälje

Ett projekt vi jobbar lite långsamt med är att besöka naturreservaten i Södertälje, vår andra hemmakommun. Det är ett bra komplement till våra vandringar på Sörmlandsleden, speciellt när man vill ha en kortare vandring eller helt enkelt bara njuta av en stunds naturupplevelse. En varm och solig helgdag tog vi en cykeltur för att utforska området väster om Mölnbo och upp mot Sjunda. Vi geocachade en del och gjorde en avstickare till naturreservatet Skogstorp

Så här skriver Södertälje kommun i sin fina broschyr Utflyktsguide till naturreservat och utflyktsmål i Södertälje:
Skogstorps skog är det närmaste du kommer en riktig sagoskog. En sådan skog där du nästan kan ana älvor och skogsrån bakom träden. Här har tallarna genom många år fått växa sig höga på hällen. Det är en djup, mörk och fuktig plats, rik på gamla träd, död ved, svamp, lavar och mossor. Skogen har fått stå orörd och träden har tillåtits leva och dö på sina egna villkor. Mossorna har fått tid att växa fritt och allt detta ger en skog som bjuder på alla tänkbara gröna nyanser. 
Naturreservatet har inga skyltar, rastplatser eller leder. Det är helt enkelt ett stycke skog som bevarats och som är perfekt för att strosa runt i. Skogen påminner om andra områden i närheten, till exempel St Alsjön och St Envättern, fast utan sjöar. Vi kom söderifrån och parkerade cyklarna vid en vändplan där det går fint att ställa en bil också, vid Simonsdal. Sen tog vi oss in i naturreservatet via en stig och ägnade en stund åt att sakta promenera i skogen, i den södra delen av reservatet. Inga magiska upplevelser, men en fin stunds skogsupplevelse. 

Kanske gör man ingen extra avstickare till Skogstorp, då finns det ju andra naturreservat som kan bjuda på mer i form av mer dramatiska upplevelser och sjöar. Men som en stillsam skogstur så är det en fin plats att besöka. 

Vacker grusväg från Skillöt, parallellt med järnvägen



Gränsröse och skrot i nån märklig symbios







Vi fortsatte sen cykelturen längs Sjundavägen upp mot Yngern för en fikastund vid sjön

/A

tisdag 16 juni 2020

Vandring i Gallsjömossen och Kalkbro naturreservat

Ibland passar det inte med en längre vandringstur, men man vill ändå komma ut i skogen för en stunds avkoppling. Den här dagen blev det därför en utflykt mot Mariefred och en tur till naturreservaten Gallsjömossen och Kalkbro. Vi började med den längre rundslingan vid Gallsjömossen, som man når från parkeringen i Harsjöhult där etapp 16 och 17 på Sörmlandsleden möts. Härifrån kan man gå en rundslinga som delvis följer etapp 16 och 16:1 men också gör att man får uppleva ännu mer av gammelskogen. 

Det här var en skogstur som imponerade, fantastiska hällmarker, mossen med blommande skvattram och sen känslan av en riktigt gammal skog. I området finns rester från gruvdrift och det gamla torpet Harsjöhult står kvar som en påminnelse om livet förr. 






Gruvhål



Torpet Harsjöhult, det var länge sen någon bodde här

Från Gallsjömossen är det inte mer än några kilometrar till nästa naturreservat Kalkbro. Här finns ett gammalt kalkbrott som nu ger dramatiska vyer i landskapet. En av scenerna i Ronja Rövardotter spelades in här bland klipporna. Naturreservatet fixades iordning för något år sen så det finns fina skyltar, dass, rastplatser. Det är också tillgänglighetsanpassat så delar av området går fint att nå med rullstol eller barnvagn. 

Det finns en kilometer lång slinga här i naturreservatet. Först en kort tur in i kalkbrottet för att beundra de lodräta klippväggarna och sen vidare längs med slingan. En bit på väg förbi en gammal hyttplats och sen en avstickare till en rastplats med utsikt över Dammsjön. En trevlig upplevelse med både fin natur och mycket kulturhistoria. 




Här red Mattis och letade efter Ronja







Båda platserna är väl värda ett besök, som en avstickare från tex Mariefred eller Strängnäs. Vi avslutade dagen med ett besök i Mariefred och en fantastisk lunch i form av brödbuffén på Annas Hembageri, det kan vi också varmt rekommendera!

/A




lördag 13 juni 2020

Sörmlandsleden etapp 23: Svalboviken - Hälleforsnäs

Hälleforsnäs har vi varit i förut när vi vandrat Sörmlandsleden, nämligen när vi kom på etapp 22 från Hagtorp mot stationen i Hälleforsnäs. Den här gången skulle vi gå de 12 kilometrarna mellan Svalboviken och Hälleforsnäs på etapp 23. Vi ställde en cykel vid fotbollsplanen i Hälleforsnäs och tog bilen till Svalboviken. Där var det full fart vid etappstarten med fler bilar så vi ställde oss en bit in på nästa etapp istället och fick några extra steg den här gången som vi sparar in när vi ska gå etapp 24. 

Första biten gick längs vägen och sen in över ett kalhygge, vi träffade på en man som beklagade sig över skogsavverkningarna. Väl inne i skogen stod två fåtöljer och väntade på oss så det blev ett perfekt stopp för förmiddagskaffet och tanka energi inför vandringen. 

Vissa etapper är svåra att komma ihåg så här någon månad efteråt, men när vi tittar på bilderna kan vi konstatera att det här var en etapp precis i vår smak. Mycket vildmark med mossar, hällmarker och sjöar. Vi vilade benen en stund vid vindskyddet vid Mögsjön och tog lunchpaus vid torpruinen Fågelhäll. Framme vid Bruksdammen i Hälleforsnäs och etappslutet så gick vi sen rundslingan längs dammen. Förra gången vi var här gick vi en bit av sträckan åt andra hållet så nu blev varvet komplett. 

En trevlig etapp med fin natur, trevliga rastplatser och så Bruksdammen som fin final. 

Svalbovik etappstart
Ni ser, full fart på parkeringen vid etappstarten

Perfekt plats för en kaffe



Minnesmärke över Olle Edlund som dog under en nattorientering, efter en stunds googlande hittar vi ingen mer information om händelsen






Vattenpaus och vila vid skärmskyddet vid Mögsjön

Pyttipanna av rester - halloumi, potatis och andra rotfrukter

Torpplatsen Fågelhäll

Brunnen vid Fyrsjön strax innan Hälleforsnäs


Framme vid Bruksdammen och nästan vid etappslutet


Den här gången gick vi inte spången utan tog andra hållet runt dammen


Vi passade på att gå Bruksdammen runt tillbaka till fotbollsplanen, så nu kan vi säga att vi gått hela den slingan också

Bra plats att vila på medan CJ hämtar bilen



Läs om fler vandringar vi gjort längs Sörmlandsleden:
/A