tisdag 30 maj 2017

Vardagsäventyr: Orientering med Naturpasset

Vi försöker få in mer vardagsäventyr i veckorna, så en ljummen tisdageftermiddag i maj så begav vi oss till Järvafältet för att testa orientering. Tack vare Naturpasset kan nybörjare komma ut i skogen och orientera utan förkunskaper. När barnen var små provade vi något år Naturpasset i Törnskogen men den här gången valde vi Norra Järvafältet. Det finns 265 Naturpassområden att välja på i hela Sverige. Vi beställde karta från Attunda Orientering, plockade med kompassen, packade matsäck och gav oss iväg.

Förutom karta får man också med en liten guide för hur man orienterar och en talong där man ska skriva ner en bokstav från de kontroller man hittar.


Vi parkerade vid Mulltorp som man når från Stäketvägen vid infarten till ridklubben. Sväng höger vid ridklubben och sen vänster vid nästa korsning så hamnar du rätt. Första kontrollerna tog vi utan kompass, kontrollerna är rätt enkla att hitta och genom att studera kartan ordentligt så gick det bra att hitta. Sen gick vi över till att träna att gå på kompassriktning. CJ är ju gammal militär så han fick gräva fram sin gamla kompetens. Det var faktiskt riktigt kul och funkade utmärkt.

Vi gick söderut längs Översjön och vände sen tillbaka och gick längs vattnet för att ta kontrollerna närmast sjön. Vid en av klipporna blev det middag på vårt sprillans nya Trangia-kök. Vi testade Risentas kikärtsbiffar, perfekt friluftsmat som gick lätt att laga och smakade bra med hamburgertillbehör.

På vägen tillbaka när vi gick och kände oss rätt proffsiga orienterare så kom plötsligt en hel flock med riktiga orienterare förbi. Hmm, kanske är vi inte så värst proffsiga i alla fall...

Turen blev nästan 12 km och då hittade vi 17 kontroller. Det finns ytterligare ett gäng kontroller kvar att ta söder om Fäboda, så vi siktar på att komma tillbaka någon dag för att fortsätta äventyret. Orientering har ju stora likheter med geocaching som vi annars oftare ägnar oss åt, men det var inte alls tokigt att variera med orientering också!

En av entréerna till Järvafältet, Mulltorp

Lyckan är stor, vi hittade första kontrollen! 

Här passerade vi Naturstigen från Ryttarolympiaden 1956  som vi vandrat tidigare

CJ blir lycklig när han får utforska militära lämningar, här granatgropar
Och här en märklig byggnad som vi inte riktigt fattade först

Men sen hittade vi den här tingesten och CJ höll en lång utläggning om hur man skjutit mot mål och hur konstruktionen troligen funkat

Fin gles skog




Det är ganska ocharmiga grillplatser här i området, även de som ligger ner mot Översjön. Bara en grillplats utan bänkar eller så. 

Spännande skylt som trädet håller på att äta upp




/A

lördag 27 maj 2017

Terrängspåret 5 km på Västra Järvafältet

Vi fortsätter utforska varje vrå av Järvafältet så en eftermiddag när vi längtade ut i skogen åkte vi till Västra Järvafältet och parkeringen vid Granskog. Härifrån går ett motionsspår på 2,5 km och sen ett terrängspår på 5 eller 10 km. Vi valde den här gången det gula terrängspåret på 5 km.

Terrängspåret var en positiv överraskning. Första delen går norrut (spåret är bara skyltat åt ett håll så enklast är att gå vänstervarv) i fin och vild skog, även om det hörs att E18 inte är långt borta. Leden kommer sen fram till Översjön och grillplatsen där. Vid Översjön delar sig det gröna 10 km spåret och det kortare 5 km spåret. Här var det lite svårt att se vart markeringarna tog vägen men vi förstod sen att leden fortsatte över fältet parallellt med vägen med stugorna vid Översjön. Ett av syftena med turen var att reka lite inför en kommande scouthajk runt Översjön så vi tittade runt en stund bland stugorna. Den här dagen var det polska scouter som hade hyrt stugorna så det var full fart.  

Men strax var vi tillbaka längs de gula markeringarna och på andra sidan fältet passerar spåret torpet Granskog och sen in i skogen där det längre gröna spåret ansluter igen. Sista delen går längs ett rätt nyanlagt motionsspår som gick jättefint i skogen. Perfekt om man vill komma ut i skogen med barnvagn, rullstol etc. Den sista kilometern går längs med E18 men här får man helt enkelt förtränga bruset och bilarna som skymtar genom skogen. 

En trevlig tur, men nästa gång tar vi nog det längre spåret på 10 km som går i en slinga upp längs östra sidan av Översjön. Då får man ännu mer vildmark och skogskänsla än på den här turen.
Starten vid Granskog

Fina dass!
Vi vandrade gula spåret den här gången

Vi började med kaffepaus i solen


Mycket folk ute längs Översjön den här soliga helgen, här en av de finare grillplatserna

Vägen fram till Översjöns stugor

De polska scouterna var välutrustade

Torpet Granskog

Ute på elljusspåret



/A



lördag 20 maj 2017

Sörmlandsleden - etapp 1 och 2

Av någon outgrundlig anledning har vi aldrig vandrat de första etapperna av Sörmlandsleden, så idag var det äntligen dags. Vi tog pendeltåg, tunnelbana och sist buss till hållplatsen Nyfors. Här kommer man direkt till Sörmlandsledens etapp 3 och en knapp kilometers promenad till Alby Friluftsgård där etapp 2 börjar. Vi valde att vandra etapperna baklänges för att det passade bättre med kollektivtrafiken.

Alby Friluftsgård var en positiv överraskning, väldigt fina hus och allt kändes välskött och charmigt. Vi började vandringen med en kopp kaffe i kaféet och njöt av solen en stund. Sen begav vi oss av norrut längs etapp 2. Första delen går i Alby naturreservat och ganska direkt kom vi in i skogen.

Korta sträckor av etapperna går in i civiliserade områden på vägar och cykelbanor men annars går faktiskt leden mest genom skog och ängsmarker. Imponerande med tanke på att förorternas villaområden och höghus bara ligger ett stenkast bort. Det var stor variation på terrängen hela vägen och det hände mycket längs leden.

Startpunkten vid Nyfors hållplats. Vi blev lite osäkra på hur vi skulle gå men det är förstås vänster när man kommer in på Sörmlandsleden för att gå mot Alby Friluftsgård
Här går även pilgrimsvandringen Kristinavandringen
Fika i solen
Kafé i gamla prästgården

Ett av alla fina torp vi passerade, det här är precis vid Alby friluftsgård, här fanns även en grillplats
Ytterligare en grillplats, här vid Öringesjön
Ibland kan man göra oväntade fynd i skogen...
Kollar om det finns några geocachar i närheten
Det finns gott om geocachar i området, men vi letade bara efter några som vi passerade precis längs leden. Idag blev det favoritpoäng till alla de tre geocachar vi hittade, som alla var välarbetade och roliga.
91:an ringer Elvira
Dvärgarnas gruva
Halloween by the name

Strax efter att vi gått in på etapp 1 blev det lunch vid Strålsjön. Här var det gott om folk som vandrade, joggade och cyklade. Vi invigde vårt nya stormkök från Trangia, det var dags att uppgradera vårt gamla. Det blev dumplings med wokgrönsaker, utmärkt friluftsmat för en dagsutflykt.

Lunch i solen vid badplatsen vid Strålsjön, fint bad men inga bord eller grillplatser

Nu vandrar vi in i Nackareservatet
Fiskebrygga i Sandasjön

Fin smal kanal mellan Ältasjön och Söderbysjön
En inofficiell djurkyrkogård ligger vackert ner mot Söderbysjön


Så var vi framme vid Björkhagen, slutet på vår vandring och början på Sörmlandsleden

Tillbaka i civilisationen
Under sista delen efter Sandasjön var det rätt mycket folk i naturen, här går också många andra leder och motionsspår från Hellas och Björkhagen. Vi uppskattade nog första delen av turen bäst när det var mer skogsmiljö, här känns det att stan börjar komma närmare. Efter att vi passerat Björkhagens utegym så hamnade vi nästan direkt vid tunnelbanan med bara en kort bit kvar hem. Totalt blev turen knappt 18 km.

/A




lördag 13 maj 2017

Huddingeleden från Björksättra till Sundby och Flemingsberg

I vintras gjorde vi ett försök att gå Huddingeleden förbi Gömmaren och Gömsta äng. Det var en trevlig tur men leden var ännu inte märkt så det var lite svårt att förstå hur vi skulle gå. Den här lördagen provade vi istället en av delarna av Huddingeleden som faktiskt är märkt, från Björksättra till Sundby. Den enda kartan över leden som finns på nätet som vi hittat är Naturkartan, men vi har inte riktigt blivit kompis med den tjänsten ännu. Mest för att det är svårt att få en utskrift av kartan som blir användbar. Men vi skrev ut en hyfsad karta och kompletterade med friluftskartan från hitta.se.

Vi tog pendeltåget till Huddinge och sen buss 709 till hållplats Smedstorpsvägen. Där finns en parkering och informationsskylt för Björnsättrahalvöns naturreservat. Redan efter ett par minuters vandring så var vi ute i vildmarken och lugnet infann sig. Här vandrade vi ensamma och kändes oss långt bort från stan. Strax hörde vi höga och hjärtskärande läten från ett par tranor ute på fältet. Sen såg vi en räv som strök sig runt tranorna, kanske var han ute efter äggen? Vi smög fram och försökte få en bild av skådespelet men då försvann räven, vi är väl inga naturfotografer direkt...

Fint markerat med orangea märken




När naturreservatet tog slut kom vi fram till en pontonbro vid Gladövik och strax därefter ytterligare en bro. Här dök det plötsligt upp massor av folk och vi mötte säkert 10 personer på kort tid. Det fanns flera grillplatser här, och vi valde att äta lunch vid en rastplats efter andra bron, som låg en bit från stigen. Jättefint gjort med ett litet vindskydd med sittplatser, eldstad med gott om ved och ett stativ för engångsgrillar. Vi gjorde ingen eld den här gången utan lagade tortellini på stormköket.

Bild från pontonbron, om ni spanar ordentligt ser ni ett korvfort i bakgrunden
På väg över Gladöviken 
Fin plats för lunch
Tortellini med pesto funkar utmärkt som friluftsmat
Efter lunchen fortsatte vi mot Sundby gård där vi hamnade mitt i en bilträff. Vi försökte gå fram till gården men det kostade entré idag så det skippade vi. Vid parkeringen hittade vi en broschyr för Flemingsbergsskogens naturreservat, med superbra karta som var betydligt bättre än Naturkartan. Själva broschyren hittar jag inte på nätet hur jag än letar, men jag hittade kartan till slut, varsågoda!

Karta från Huddinge kommun
Från Sundby gård kan man ta flera olika stigar och vägar tillbaka mot Flemingsberg eller Huddinge. Vi valde att lämna Huddingeleden och istället gå längs Gamla Sockenvägen upp mot Flemingsberg. Det visade sig vara ett bra val för det var en jättefin väg med flera spännande stopp längs vägen. Vi njöt av det öppna landskapet, vi utforskade resterna av en gammal rävfarm, vi klättrade upp på Stensättra fornborg och vi funderade över varför det stod en massa pinnar lutade mot en stor sten som kallades "Stöttestenen". Väl hemma kollade vi på Fornsök och har nu lärt oss att det skulle ge tur om man ställde en pinne vid Stöttestenen, alltså en form av offerkast. Det var väl synd att vi inte visste det när vi passerade...

Mot slutet gick vi förbi en fint anlagt våtmarksanläggning och sen hamnade vi i ett industriområde med en kort promenad kvar till Flemingsbergs station. Nöjda klev vi på pendeltåget och slumrade en stund på väg hemåt. Turen blev knappt 12 km och fick med beröm godkänt.

"Varför är det stakkäppar ute i naturen??" Efter lite googling är vi nu insatta i debatten om en motorväg genom reservatet. Men senaste beskedet är att vägen ska dras i tunnel under reservatet, känns bra!


"Stöttestenen"

Det enda som är kvar av en gammal rävfarm
På väg upp mot Stensättra fornborg
En av flera "Jätteekar" i området
Den här eken hade en geocache också, Stora Eken
Vi valde Flemingsberg

Beundrar våtmarksanläggningen



/A