Björnö naturreservat

En vacker julidag så kände vi behov av att komma ut i skärgården och vandra igen. Så vi valde Björnö naturreservat på Värmdö. Vi insåg snabbt att vi är betydligt duktigare på att packa för fjällvandringar än för skärgårdsvandringar. Vindjackorna var med men inte badkläderna... Nåja, vi parkerade tillsammans med alla andra som skulle bada och gav oss in i skogen.

På Värmdö kommuns hemsida så finns en karta som visar en led på drygt 7 kilometer. Leden är mycket sparsamt markerad så det är väldigt bra att ha en karta med sig. Vi valde att gå en lite längre tur som beskrivs av Karin Innings i hennes bok Vandringsturer kring Stockholm: Skärgården. Även Tranevings har vandrat den här turen och beskriver den bra i sin blogg. Där finns även en karta över turen.

Vi gick in i skogen längst ner vid parkeringen och tog oss mot vattnet. Här vandrade vi över klipporna mot badstranden. Ingen tydlig stig här, men det är enkelt att navigera ändå med vattnet till höger och stranden rakt fram. Vi kom fram till stranden Torpesand och kryssade mellan alla solbadande. Här fanns en cache precis vid starten av Snorkelleden, men tyvärr var det lite för mycket mugglare den här dagen så vi fortsatte. Snorkelleden hade också varit kul att prova, det får bli en annan gång.

Utsikt från klipporna innan Torpesand

Gott om folk på stranden

Nu blev det lite blandat grusväg och stigar förbi torpet Björnötorp och fram till småbåtshamnen Småängsviken. Sedan vidare på grusväg fram till Småängen, ett jordbruk som drivs av Skärgårdsstiftelsen. Här gick vägen över till stig och in i skogen mot ett utsiktstorn i skogen. Det var inte så högt så till och med CJ vågade klättra upp och njuta av utsikten.  Här loggade vi geocachen Hint 3/3 som legat här ute i skärgården sen 2002. Och en bit därifrån på klipporna även cachen Björnö - Naturens år 2009.

Nästa stopp var Ramsviken, här finns en raststuga med informationsskyltar om Björnön och torpen runt omkring. Här hade vi sällskap av en guidad grupp så vi passade på att tjuvlyssna lite om Ramsvikens historia. En kort bit från Ramsviken kom vi fram till Norrviken, en liten gästhamn med färskvatten där vi passade på att fylla vattenflaskorna. Här gjorde vi en avstickare ut på klipporna för att äta lunch och plaska lite i havet.

Utsikt från utsiktstornet

Cachen Naturens År

Ramsviken

Lunch på klipporna

En liten snok höll oss sällskap i badet

Kort efter Norrviken kan man välja om man vill gå tillbaka längs vägen mot båtklubben, då blir turen 7 km. Men vi fortsatte enligt Karin Innings förslag och vek in på en traktorväg fram mot torpet Ebbalund. Här gick vi längs vackra ängar uppe på en vall. Sen kan man göra ytterligare ett val, göra en avstickare till halvön Näset (då blir turen 11 km) eller gå direkt tillbaka (totalt 9 km). Det var ju fint väder och vi var pigga, så det var klart vi skulle ta turen runt Näset också. På Näset har Skärgårdsstiftelsen betesmarker så det gick kor och hästar i hagarna. CJ höll lite avstånd till kossorna, det är ju mäktiga djur! Fantastiskt vackert där kossorna låg inne bland picknick-borden och vilade i skuggan. Här var det lite svårt att se exakt var stigen gick, men vi höll oss runt strandlinjen och vandrade runt.

Fina ängar

Kossorna vilar i skuggan

Sen var det grusväg resterande del tillbaka mot parkeringen. Bara ett par hundra meter från parkeringen ligger Kajakeriet, så vi tog en liten promenad ytterligare dit för att fira med glass! Totalt blev vår promenad knappt 13 km, men då gjorde vi en del avstickare. Om man bara håller sig till leden så hamnar man nog på runt 11 km.

Glassavslutning på turen

Så: En riktigt fin skärgårdstur, som är lättillgänglig och rolig att vandra. Glöm inte badkläderna så blir det en toppendag!