Team Vildmark: Landsort

Man får nog säga att Öja är en av våra favoritöar i Stockholms skärgård. Själva ön heter Öja och lotsstationen heter Landsort, men oftast kallar man ön för Landsort också. Det är en av Stockholm skärgårds mest sydliga öar.

CJ har nog varit där 6-7 gånger med scouter och på bunkertur, E på scouthajk en gång och A+CJ har varit där två gånger på vårutflykter. Det är en lagom stor ö som man kan utforska på en dag och så finns det en del spännande sevärdheter. Fågelstation, jättegrytor, vacker fyr... Ön är extra spännande om man är, som vissa i teamet, intresserad av militärhistoria. Det finns ett gammalt batteri på ön, och också gott om kanoner, bunkrar och annat smått och gott.

På det här besöket hade vi med oss vår tyska utbytesstudent och hennes kompis, vi ville gärna visa upp Stockholms skärgård innan de lämnar Sverige. Vädret var lite småkyligt men vi hade i alla fall uppehåll större delen av tiden.

Färjan till Landsort går från Ankarudden med Vaxholmsbolaget. När CJ varit här med scouter har de åkt pendeltåg och buss, men den här gången lyxade vi till med bil. Det är sen en kort båttur på cirka 30 minuter. Det finns tre hamnar på ön och vi har lagt till eller ifrån på samtliga hamnar. Det är väder och vind som avgör vilken hamn som är bäst att lägga till på. Österhamn och Västerhamn ligger vid själva byn medan Norrhamn ligger 3 kilometer norr om byn. Om båten lägger till eller åker ifrån Norrhamn så kör man en buss mellan byn och hamnen.

Vi hade bokat en stuga vid Landsorts vandrarhem, så när vi la till med båten stod de och väntade och skjutsade våra väskor till stugan. Det är bara en kort promenad till vandrarhemmet. Vi bodde i samma stuga som förra gången vi var här, Översten. Två små sovrum och ett riktigt stort vardagsrum med kök. Fräscht och rymligt. Det går också att bo i den gamla lotsutkiken, ett märkligt och rätt anskrämligt torn men det verkar mysigt att bo där, nyrenoverat och säkert med fantastisk utsikt.

Vardagsrummet i Översten

Lotstornet

Efter en fika klädde vi på oss lite extra för att inte frysa i skärgårdsvinden. Sen gav vi oss iväg på upptäcktsfärd norrut. Det går en bilväg från söder till norr, men det känns inte som att det finns mer än en handfull bilar på ön. De flesta husen ligger i byn, sen finns det bara några enstaka stugor norrut. Strax utanför byn ligger Landsorts fågelstation där de ringmärker fåglar. Det var gott om nät ute och vi pratade lite med ett par av de som jobbade där. På morgonen dagen efter fick vi dessutom se när de plockade ner en fågel från nätet. Tydligen en stare som bor i närheten och brukar fastna med jämna mellanrum! Vid ett tidigare besök med scouterna bokade vi en guidning här och fick vara med och ringmärka. Spännande!

Fågelstationen med nät

Sen händer det lite längs vägen. Man passerar en gammal labyrint och sen en pestkyrkogård där tydligen Johan Anderssons fru begravdes, pga "storm och stankskäl". Det finns även en del skulpturer, flest i byn men även en del ute längs vägen, läs mer på Kulturbryggan som är ett initiativ med kultur och konst på ön. Vägen går skyddat mitt på ön, så om man vill se havet får man göra en avstickare emellanåt och klättra på klipporna. Vi hittade en fin klippa med vacker utsikt som passade utmärkt för lunch. Just då blev det faktiskt lite duggregn så det var väl inte perfekt timing. Men hamburgarna smakade bra! Efter lunch blev det ytterligare en avstickare för att logga geocachen Öja Sol och Bad Väst.

Passar på att träna inför sommarens fjällvandring

Ett av många konstverk på ön

Lunch på klipporna

Vegetariska burgare - en Team Vildmark klassiker

Om man frågar CJ så är förstås höjdpunkten på ön det gamla batteriet, ERSTA batteri. Den här gången var guiden bortrest så det gick inte att komma in i batteriet. Men CJ har varit där flera gånger förut. Nu nöjde vi oss med att spatsera runt ovanpå batteriet och klättra på kanonerna.

Om det finns en kanon så är det klart man måste posera

Sista stoppet var sen Norrhamn, här finns det en gästhamn och små stugor att hyra. Vi vilade en stund innan vi vände tillbaka. Den här gången skippade vi jättegrytan, men där har vi också varit flera gånger. Det är lite svårt att hitta stigen dit, men man går in vid gräsplätten som också är tältplats vid pumphuset. Sen kan man följa en diskret markering runt klippan och så hittar man sen en djup jättegryta. Den är 2,4 meter i diameter och väldigt djup. Exakt hur djup ska jag inte avslöja eftersom den informationen behövs för att logga geocachen Helveteskällan. Tidigare har den varit vattenfylld men förra året verkar den ha tömts på vatten.

Om man inte vill gå vägen fram och tillbaka så kan man också välja Öjaleden. Det gjorde vi förra året när vi var här. Det är en vandringsled som börjar strax efter fågelstationen vid Öjavallen. Och sen är den markerad med vita snitslar som fladdrar i träden. Det var en trevlig led genom olika typer av terräng med hällar, träsk och buskage. Om jag minns rätt så var den inte så vältrampad så lite svårt att hitta på sina ställen.

Här börjar Öjaleden

Vi vilade en stund på vandrarhemmet och gick sedan till den väldigt vackra fyren, som tydligen är Sveriges äldsta. Nu sken solen så vi satte oss vid en kanon och drack vin och njöt av skärgårdsluften. Sen gick vi tillbaka till vandrarhemmet och lagade middag, vegetarisk bolognese med belugalinser. På kvällen gick vi sen ut för att titta på fyren i skymningen, det är häftigt med ljuskäglan som sprider sig ut över havet.