söndag 9 augusti 2009

Jämtlandstriangeln - fjällvandring och lite geocaching

Årets sista semestervecka var bokad för en fjällvandring - vi skulle gå Jämtlandstriangeln och valde att gå från Storulvån, till Sylarna, till Blåhammaren och tillbaka till Storulvån. Det är en lättvandrad led som passar bra för nybörjare och barnfamiljer. Vi valde att bo på fjällstationerna och inte bära med tält och sovsäckar, och då blev det en rätt lyxig fjällvandring... När man vandrar med barn så får det ju gärna vara lite äventyrligt, men inte onödigt svårt. Våra barn är 9 + 11 och hyfsat vana vandrare, men det här var klart den längsta turen för familjen. Men det gick alldeles utmärkt - så det blir definitivt fler turer.
Här kommer en rapport från vår tur - med tips både för vandrare och geocachare!

Vår rutt; Storulvån - Sylarna - Blåhammaren- Storulvån
Dag 1-2 Resan till Storulvån
Efter rätt mycket planering och packning påbörjades resan från Sollentuna tidigt en söndagsmorgon. Vi valde att inte åka hela vägen utan övernattade i Östersund. På väg upp genom Sverige passerades ett flertal rastplatser med cachar bla (Dragon Gate, Naturstig at Hagsta/Hakkegård, XMAS2008-15 Room at the Inn TB Hotel, Välkommen till Glada Hudik). Underbart skönt att stanna ibland och sträcka på benen och tack vare geocachingen hittar man ju kul platser att stanna på.
Vi åkte via Hassela och cachen The WaterCraft Bridge för att äta lunchmatsäck. Tyvärr så regnade det så vi fick äta matsäcken i bilen och kunde inte njuta av omgivningarna direkt. Sedan fortsatte vi genom skogen på en liten grusväg (som bilGPS:en avskydde och ville vända på hela tiden...), och på gränsen till Medelpad kunde vi logga Sista utposten efter trädklättring.


CJ klättrar i träd
Vi passade också på att ta ett cachen Landskapsblommor, nord genom att fota GPS:en vid en gran på den medelpadska sidan. När så skogen tog slut passerade vi cachen HUBERGET, där det fanns ett fint fik i hembygdsgården och lite muséer i husen runt omkring. Nu började vi längta till hotellet i Östersund och en snabb middag på stan. A hade löst de två mystery cacharna Lillänge sudoku och Singalong som vi loggade snabbt, men annars blev det varken geocaching eller sightseeing i Östersund.
På morgonen gick vi upp tidigt för att ta oss via Åre till Storulvåns fjällstation. Och förstås blev det några stopp på vägen... Det blev ett dyrt men gott stopp på Åre Chokladfabrik Choclaterie innan lunchen i Åre. Stoppet i Lundhags outletbutik i Järpen kostade också en slant... Men det är ett bra ställe att köpa på sig bra friluftsprylar till bra pris. Efter att ha loggat cachen Kabinbanan tog vi förstås kabinbanan upp till Åreskutan. Därefter fick vi gå de sista 500 m upp på toppen, där en bild till cachen 1420 m togs. Tyvärr var vädret uselt och man såg inte längre än 10 meter. Det var nästan lite ruskigt att stå i blåsten mitt i molndimman och inte se ett jota!


Åreskutans topp med "utsikt" över Åre
Från Åre körde vi sedan de sista milen till Handöl för att där ta de två cacharna som finns där. Häftigast var att gå över hängbron till Handbeer. CJ fick sedan själv hoppa ur och ta Gorkyman13 - 2200 Karoliner vid ett av de många karolinerminnen som finns i trakten. Det var i Handöl som en stor del av karolinerna dog efter den tuffa marschen över fjället 1718. Vi har varit i Handöl tidigare och det är en charmig liten slumrande by - Hanriis kafé kan starkt rekommenderas!
Dag 3-4 Sylarna
Efter en tidig frukost gav vi oss iväg på vår första dagsetapp om 16km, mot Sylarnas fjällstation. Vädret var så där men regnmolnen drog fram över himlen utan att riktigt hinna ifatt oss. Lite backigt i början genom björkskogen vid Storulvån men sen var det ganska lättvandrat under förmiddagen. Lunchen hade vi bestämt att ta halvägs vid vindskyddet vid Spåjme där också cachen Fjällen det är grejer!! finns. Mitt i lunchen såg vi ett gäng med fyra personer med GPS som ivrigt spanade mot vår kulle. Det visade sig vara fyra cachare som hade precis samma rutt som oss. Kul med lite trängsel vid dessa fjällcachar!


På väg mot Sylarna
De sista 8 km mot Sylarnas fjällstation gick långsamt - nu hade det börjat regna och blåsa och terrängen mot slutet är stenig och stiger uppåt. Alla kämpade tappert på och det kändes underbart att stiga in på fjällstationen och dricka Sylsaften som serverades i receptionen. Vi valde lyxalternativet på fjällstationen - ett fint 4-bäddsrum där vi snabbt gjorde oss hemmastadda efter en skön bastu. Det finns ett ypperligt kök för självhushåll där vi gjorde tacos till middag. Otroligt mycket folk, så om man inte vill sova på golvet så ska man vara ute i god tid och boka rum. Men fjällstationerna verkar vara oerhört kreativa på att hitta sängplatser till folk, så man behöver inte vara orolig att helt bli utan tak för natten.
Vi valde att stanna två nätter på Sylarnas fjällstation, lite som säkerhet utifall någon skulle vara slut efter första dagens vandring, men mest för att kunna utforska det fantastiska Sylmassivet. Vi valde att inte bestiga Syltoppen, säkert en fantastisk upplevelse men ganska mycket jobb och inget direkt för höjdrädda teammedlemmar. Så vi tog en lugnare dag där vi klättrade upp på Herrklumpen, fjället som ligger närmast fjällstationen. Vi passade förstås också på att logga cachen som finns vid fjällstationen, Sylarna 2, innan dagens korta vandring började. I bästa tänkbara sommarväder får vi en vidunderlig utsikt över Sylarna från Herrklumpens topp. Det här kändes som en fantastiskt bra alternativ till att bestiga Syltoppen!


Utsikt över Templet, från Herrklumpen
Lunchen lagade vi sedan nere vid Pojktjärn vid kanten av en stor snödriva med utsikt över det karga landskapet. Till skillnad från igår var vi nu helt ensamma vilket är en mäktig känsla. Barnen passar på att ha snöbollskrig. Då det bara var tidig eftermiddag när vi närmar oss fjällstationen gör CJ en egen utflykt mot Tempeldalen, ett märkligt och mäktigt pass nedanför fjället Templet. Målet är naturligtvis cachen Tempelutsikt (Sylskalstöten) som ligger alldelels i entrén till Tempeldalen.
Till middag lagade vi pastagryta med djävulskorv och gino till efterätt. Bara genom lite planering och viljan att bära något extra kilo kunde vi äta riktigt gott och undvika snabbpizzorna eller de frystorkade grytorna. Som barnen sa så ägde vi köket och vi fick en del avundsjuka blickar från de andra borden... Fast om man nu inte vill laga mat så fanns det gott om snabbmat och annat att köpa i affären på Sylarna. Vi köpte tex fryst köttfärs där så slapp vi bära på det. Dyrare förstås, men det är det ju värt!


Mätta och nöjda vandrare
Dag 5 - Blåhammaren
På morgon gick vi upp tidigt för vår längsta vandringsetapp om 19 km till Blåhammarens fjällstation. Även idag strålade solen från en klarblå himmel och det kändes riktigt bra att få vandra i shorts och t-shirt istället för det vanliga regnstället som vi brukar behöva när vi ger oss ut på fjället. Det här var nog den vackraste sträckan (även om det ju är lite svårt att bedöma, det är ju vackert hela tiden!) - med otroliga vidder och vyer över både svenska och norska fjäll. Kilometrarna rann undan fort och vi lagade lunch vid Enkälens vindskydd som är ungefär halvvägs. På den här sträckan var det riktigt mycket folk, tydligen var det just den här veckan årets rekord när det gäller beläggningen på fjällstationerna. Oftast gick vi ensamma, men just runt lunchtid så samlas det rätt många personer på samma plats. Vill man ha total ensamhet så ska man nog välja en annan led eller en annan tid på året.

På väg mot Blåhammaren
De sista 9 km gick helt okej även om det var tufft mot slutet, barnen kämpade på fantastiskt bra och vi nådde fjällstationen vid 17-tiden, lagom för att hinna med en bastu innan middagen serverades. Blåhammarens middag ska man inte missa! Mycket folk men god mat och dryck och trevligt sällskap. Efter middagen gick vi tillsammans med våra fjällvandrande cachingkompisar upp till cachen Blåhammaren. Det visade sig att ytterligare två team från västkusten haft samma idé. Inte så vanligt att träffa på någon cachare och att vi nu var 6 team på en 5/5:a är ju rätt osannolikt, men kul.
Dag 6 - Storulvån

Avfärd från Blåhammaren till Storulvån
Sista sträckan från Blåhammaren till Storulvån är 12 km och det kändes bra att spara den kortaste sträckan till sista dagen. Det började kännas i axlar och ben att vi varit ute och vandrat länge nu. Här kan man välja att följa leden eller att gå längs med Getryggens sluttning tillbaka. Vi valde att gå längs leden, så vi satte kurs mot Ulvå tjärn där det finns vindskydd och fjällsjö. Återigen lättvandrat, inte alls stenigt eller blött. Det finns några passager som kan bli blöta och som kan kräva att man vadar över, men nu hade det varit torrt ett tag så det gick bra att hoppa över utan minsta besvär. Vid Ulvå tjärn blev det långlunch med bad och vila i solen. Underbart att inte ha bråttom heller utan att kunna kosta på sig att bara njuta av fjället!

Lunch vid Ulvå tjärn
De sista sex kilometrarna blev lite av en transportsträcka, man börjar ju bli lite bortskämd när det gäller vackra vyer och det här är kanske inte den mest spektaktulära etappen. Det kändes bra att se Storulvåns fjällstation ett par kilometer innan vi var framme. På kvällen firade vi med 3-rätters middag på fjällstationen, stolta och glada över att ha klarat Jämtlandstriangeln.
Dag 7 - Resan hem från Storulvån
Efter frukost blev det att säga adjö till geocachingkollegorna, lasta in allt i bilen och påbörja hemfärden till Sollentuna. Med en liten lista på ett antal cachar och platser längs vägen så fick vi en behaglig resa med lagom antal bensträckare. Totalt blev det 9 cachar med korta stopp på hemvägen och de roligaste stoppen var Gorkyman8 - Liljas Kulle, Adlersparre och Valutareserv (där behållningen var Dollar-store affären intill där vi passade på att köpa prylar att lägga i cachar och lite annat smått och gott).
That's it - Jämtlandstriangeln med lite geocachingbonus. Betyget blev med beröm godkänt! Det enda som står på minuslistan var nog trängseln på fjällstationerna (och ibland i lederna), så om vi gör om det så skulle vi nog försöka välja en annan vecka. Men nu - dags att planera nästa fjälltur :-)
/C+A

4 kommentarer:

  1. Fina bilder. Känner själv igen det för jag vandrade längs Jämtlandstriangeln 2009. Fantastisk upplevelse. Har lagt upp en liten berättelse och lite bilder på http://www.alltomvildmarken.se/fjallvandring/jamtlandstriangeln

    SvaraRadera
  2. Låter som en bra vandring! Jag planerar att vandra samma rutt, fast åt andra hållet, med min fjortonåriga dotter i sommar.
    Jag har några nyfikna frågor, om det är ok.
    Vilken vecka gick ni? låter som om det var trångt i fjällen.
    Hur såg Er packningslista för mat ut? ni verkar ha haft det bra fast ni fick bära allt på ryggen.
    Vad anser i om att ta med sovsäck till fjällstationerna? eller funkar deras "hyr-linnen" bra?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Hej Göran! Det är en bra vandring med ungdomar, lite lagom äventyrligt så där! Vi gick första veckan i augusti och jag tror det är en av de populäraste veckorna. Under vandringen sprider man ju ut sig så då går man ensam långa sträckor, men på fjällstationerna är det ju full fart. Vi hade bokat rum i förväg vilket kändes bra.

      Vi hyrde lakan på fjällstationerna för att slippa bära sovsäckar, och det var riktiga lakan. På senare vandringar (Kungsleden Nikkaloukta- Saltoloukta, http://teamvildmark.blogspot.com/2011_07_01_archive.html) har vi valt att ha reselakan i siden som knappt väger något, och det har funkat bra också. Det behöver man om man istället bor på fjällstugor där det inte finns lakan.

      Jag kan skicka vår packningslista till dig om du hör av dig via mejl. Vi finns på teamvildmark (at) gmail.com. Vi lyxade till det första dagen med "tung mat" men åt lite lättare sen, så det var egentligen första dagen som var tyngst att bära. Nu gick vi med stormkök och lagade riktig lunch, både för att vi tycker det är lite kul och för att barnen skulle få bra mat. Men på längre turer skulle vi nog välja termos och varma koppen luncher för att få ner vikten. Fjällstationerna har ju lunchpaket också som är en bra idé för att slippa släpa lunchmat hela vägen.

      Hör av dig om du har fler frågor!

      Radera
  3. Tack för svaret, jag mejlar Er om listan.
    Planeringen är ju halva vandringen känns det som, men det är kul!

    Med vänlig hälsning,

    SvaraRadera