torsdag 19 september 2019

Bunkertur i Tjeckien

På sommarens roadtrip tillbringade vi några dagar med bas i sydvästra Polen, i staden Mieroszów. Området mellan sydvästra Polen och norra Tjeckien är spännande om man är intresserad av militärhistoria, vilket ju i alla fall delar av Team Vildmark är. Här i trakten finns nämligen gott om bunkrar, befästningar och underjordiska gångar, mest från tiden mellan första och andra världskriget.

Vi gjorde en dagstur med bilen och besökte flera militärhistoriska platser. Första stoppet blev en skogspromenad runt övergivna bunkrar som ligger norr om staden Trutnov i Tjeckien. CJ hade hittat den här platsen tack vare att det fanns en serie geocachar här, en vid varje bunker. Vi nöjde oss med att ta en kortare tur och besökte de första två bunkrarna, T-S 55 och T-S 56. Här vandrade vi alldeles ensamma längs en skogsväg och sen genom terrängen fram till bunkrarna. De var i fint skick och det satt informationsskyltar utanför, även om själva området är helt anonymt och oskyltat från vägen.








Sen åkte vi vidare till Stachelberg, en militäranläggning som idag är museum som drivs av frivilliga. Det är en av de största bunkrarna i Tjeckien och byggdes för att stärka gränsen mot Hitlers Tyskland. Just den här dagen var det en karavan med veteranbilar som hade stannat här, så det var full fart runt bunkrarna. Vi började med att utforska ovansidan på området innan vi gick in i muséet. I en av de mindre bunkrarna på väg in i området fick vi en utförlig beskrivning av en ung kille som entusiastiskt berättade på bra engelska om hur området använts. Vi var väl inte helt pålästa så vi hade missat att det var en guidad tur helt under mark i cirka 9 grader. Så linne och shorts var inte helt rätt klädsel... Guidningen var på tjeckiska så vi missade alla spännande berättelser och detaljer. Men det var ändå rätt imponerande att gå runt i anläggningen. Själva bunkern slutfördes aldrig utan bygget avbröts då Tjeckoslovakien anslöts till Tyskland 1938 så det var inga inredda rum vi vandrade genom utan mer utgrävda bergrum. Ovan jord fanns även en utställning som mer berättade om varför bunkern byggdes och historien runt det. Vi hann med en kaffe och att logga ett par geocachar, Stachelberg och  ROZHLEDNA na STACHELBERGU.









Vi åkte tillbaka över gränsen till Polen och gjorde ett kort stopp i staden Kamienna Góra där det fanns ett museum över en underjordisk flygfabrik, Projekt Arado. Där valde vi dock att inte gå in efter att vi förstod att den guidningen helt var på polska. Men vi hittade en trevlig restaurang istället och fick en god lunch som tröst. På väg tillbaka gjorde vi några "civila" stopp för att utforska sevärdheter i städerna Krzeszów och Chełmsko Śląskie innan vi var nöjda med dagens bunkertur.

Arado i Kamienna Góra
Klosterkyrkan i Krzeszów
Chełmsko Śląskie
Vill man fortsätta lära sig ännu mer om militärhistorien i det här området så kan man nog tillbringa många dagar med att utforska militära lämningar. När vi planerade resan hittade vi många fler resmål som vi inte hade tid att besöka. På tjeckiska sidan finns till exempel ett annat bunkermuseum, Březinka. På polska sidan finns det gott om underjordiska tunnlar som är öppna för allmänheten, då det här området var platsen för Projekt Riese, ett system med underjordiska fabriker som byggdes av Nazi-Tyskland för att undvika bombningar. Flera av tunnlarna kan besökas, bland annat i staden Osówka och i slottet Książ.

Fler blogginlägg från vår roadtrip genom Polen-Tjeckien-Tyskland sommaren 2019:

Stadsvandring i Wrocław, Polen
Slottet Książ utanför Wałbrzych, Polen
Vandringar runt Mieroszów, Polen
Vandring i Adršpach och Teplice, Tjeckien

tisdag 17 september 2019

Vandra på Finnhamn

Det är något speciellt med Stockholms skärgård off-season när skolorna har börjat. Turisterna har lämnat öarna, servicen går ner på halvfart men naturen finns kvar att uppleva utan att man behöver trängas med andra. I slutet av augusti åkte jag iväg till Finnhamn tillsammans med en kollega för att kreativt planera hösten och smida framtidsplaner. Eftersom vi båda är friluftsintresserade blev det här en vandrande konferens med utemat på klippor, vandringar längs stigar och workshops på bänkar med utsikt över havet. Helt enkelt fantastiskt!

Det var första besöket på Finnhamn för mig. När man tittar på en karta över ön (som i själva verket är tre öar) så ser man flera stigar och leder som går runt ön. Väl på plats blev jag förvånad över att ön är så liten, det tar inte lång stund att faktiskt vandra alla stigar som finns utmärkta på kartorna. Det passade oss bra, då kunde vi strosa långsamt, stanna ofta och njuta av vandringarna. Vill man gå längre sträckor så kan man fortsätta med båtluffarleden (roddbåt) över till Kålgårdsön och Ingmarsö. Med färja kan man sen ta sig ännu längre och fortsätta vandringen på Svartsö.

Vi bodde på vandrarhemmet Utsikten som första natten bara hade ett par gäster till. Andra natten fick vi sällskap av ett gäng konferensgäster så då blev det lite mer fart i huset. När vi hade checkat in så gjorde vi första turen för att utforska ön, vi tog slingan runt ön Lilla Jolpan. Här satt det varningsskyltar att man avrådde från att ge sig ut i skogen pga nedfallna träd, men vi chansade och det gick bra. Vi hittade en vacker klippa och lagade middag i kvällssolen. Det låg en segelbåt i viken, annars var vi helt ensamma under kvällen.

Nästa dag gick vi över till Idholmen och mot båtluffarleden. Det är väldigt sparsamt med ledmarkeringar, så en karta kan vara bra att ha. Fast det är ju korta avstånd så även om man hamnar fel som vi gjorde, så är det lätt att hitta tillbaka. Vid roddbåtarna fanns också fina klippor så här blev det utelunch, en fantastisk wok med halloumi. Vi fortsatte turen och gick stigarna över Stora Jolpan. Några enstaka besökare såg vi under dagen, och det låg en handfull segelbåtar vid stora gästbryggan.

Sista middagen blev på restaurangen, fast vi hade sett så få personer under dagen så var det ändå rätt mycket folk på restaurangen. Det blev en bra avslutning på vår skärgårdstur, hit kommer vi tillbaka och då gör en längre vandring över öarna.

Vi tog Cinderella-båten till Finnhamn, smidigt med 2,5 timme från Stockholm

Det fina vandrarhemmet Utsikten
Och bevis för att namnet "Utsikten" passar bra

Workshop på en klippa på Lilla Jolpan

Enkla naan-bröd
En indisk daal inspirerad av recept från Vegohajk

Vi gick delar av Sindras stig, en naturstig i skogen


Stugbyn där stugorna ligger fint utspridda i skogen, det var enstaka gäster i stugorna så här sent i augusti
Båtluffarleden med Kålgårdsön på andra sidan


Vacker konferens- eller festlokal
Tomt på takbaren den här kvällen



Konferensen avslutas på Waxholmsbåten på väg hem mot Stockholm 
/A

söndag 15 september 2019

Måsnarenleden, Södertälje

En semesterdag i juli så var det dags att vandra den 12 km långa Måsnarenleden i Södertälje. Jag hade läst en del blogginlägg som var kritiska till leden så jag hade låga förväntningar. Men jag blev definitivt positivt överraskad. Det är en stadsnära vandring så det är förstås en bit från vildmarken och fantastiska naturupplevelser. Men jag gillade variationen med sommarstugeområde, gammalt militärfält, stig längs sjön Måsnaren, fornborg och friluftsområde. Och så gillar jag att det finns vandringsleder nära civilisationen som är lätta att ta sig till, jag tänker att det gör friluftslivet mer lättillgängligt.

Måsnarenleden är en en rundslinga så det finns flera platser att börja på. Jag valde att parkera vid Tveta Friluftsgård och vandra medsols. Där går man först på grusväg förbi en del hus för att sen komma in i skogen. Här går leden tillsammans med motionsspår från Tveta friluftsområde. Trots att jag gick längs med sjön hela tiden så är det inte så många ställen man ser sjön på den här södra delen. Leden fortsätter genom det gamla militärområdet som nu är övergivet, men det finns en hel del byggnader kvar om man vill göra lite Urban exploration samtidigt.

En kort bit gick leden tillsammans med Täljeleden och så var jag äntligen framme vid sjön på riktigt och tog kaffepaus vid första bästa platsen. Här går leden längs vattnet, med en avstickare upp på en fornborg. Trots att jag hela tiden vandrade nära motorväg och civilisation så var det ändå en fin naturupplevelse där jag gick ensam längs vattnet. Leden går via Eklundsnäs badplats, som den här dagen kändes övergiven och tom. Jag åt lunch vid ett picknick-bord vid badplatsen innan jag gick sista delen tillbaka mot Tveta. Här går Måsnarenleden ihop med Sörmlandsledens etapp 9.

Med all fantastisk natur i det här området runt Södertälje är Måsnarenleden kanske inte det första valet om man vill uppleva vildmark, men som stadsnära vandring får den med beröm godkänt. Varierat, med fin natur och en del kulturupplevelser, bara ett stenkast från stan.

Starten vid Tveta friluftsgård
Enda platsen på södra delen av sjön där man faktiskt också ser Måsnaren



Genom det gamla militärområdet går leden på grusvägar



En väldigt lång raksträcka rakt igenom militärområdet




Uppe på fornborgen längs sjöns norra strand



På väg in mot Eklundsnäs

Här mötte jag så Sörmlandsleden, den här etappen har vi inte gått hela ännu, vi tänkte spara den till en vinterdag


/A