lördag 28 januari 2017

Vintervandring längs Nässeldalsrundan - Bogesundslandet

Vi hade bestämt med goda vänner att ta en skogstur i mellandagarna. För åtta år sen gjorde samma gäng en tur tillsammans längs Nässeldalsrundan på Bogesundslandet utanför Vaxholm. Så vi bestämde oss för att göra en favorit i repris. Förra gången vi gick hade vi med oss ett gäng pigga 8-10-åringar men nu var de utbytta till faktiskt nästan lika pigga tonåringar.

Dagen innan vår tur kom snön och när vi gav oss iväg på morgonen körde vi igenom en ordentlig snöby på väg mot Bogesundslandet. Det gjorde att det inte gick att parkera på de märkta parkeringsplatserna, det var alldeles för mycket snö och helt oplogat. Så vi ställde oss istället vid den stora rastplatsen vid Nibbleviken och så fick vi gå en kort bit längs stora vägen.

Eftersom vi hade parkerat norrut så fick vi börja att gå en bit längs Dammstakärrsrundan (orangea markeringar). Våra tonåringar turades om med att gå först och spåra i leden. Det var inte så djup snö och dessutom var det pudersnö och inte så där jobbig blöt snö som man sjunker igenom. Det var lite svårt på några platser att se markeringarna då de var översnöade, men leden är annars väldigt generöst markerad så det är oftast lätta att hitta.

Första delen längs Dammstakärrsrundan går på en skogsväg och sen när leden möter Nässeldalsrundan så viker man av in i skogen. Det var runt 8 minusgrader, men inte så farligt kallt så länge man håller sig i rörelse. Det kom lite mer snö, men annars var det vindstilla och en svag sol sprack igenom molnen några gånger.

Här börjar Dammstakärrsrundan, snöig parkering vid Nibble 

Sen går Nässeldalsrundan tillsammans med Dammstakärrsrundan ett tag






Krokodiltallen - "en unik tall som likt en reptil slingrar sig upp längs bergsklippan"

Det är en kuperad led så det var rätt ansträngande emellanåt, speciellt när man inte ser underlaget som var täckt av snö. Ibland var det enklast att sätta sig på rumpan och kana ner för en backe för att inte riskera att halka. Det är en fantastiskt fin led som går genom vildmarksskog nästan hela tiden. Knappt halvvägs kom vi fram till vindskyddet vid Uteke såg. Våra scouter fick träna på att göra upp eld och så åt vi vegoburgare stekta på muurikka. Efter lunchen började både fingrar och tår att göra ont, så det var dags att få upp farten igen. Efter ett tag går leden fram till Dammstakärret, det finns ytterligare en grillplats där men den hoppade vi över den här gången. Så småningom kom vi fram till havet och följde stigen längs med strandkanten. Här blev det ytterligare ett stopp för kaffe och bullar, inte alls långt från den plats där vi lagade mat förra gången vi gick här tillsammans 2009.

Efter fikat gick vi vidare och kom strax tillbaka till Dammstakärrsrundan igen och vände tillbaka mot parkeringen. Själva Nässeldalsrundan är 5,5 km men med vår extra tur till parkeringen blev det nog snarare 8 km allt som allt. Det här är verkligen en favoritrunda, men upplevelsen blir förstås helt olika på sommar- och vintertid. Så vi får komma tillbaka en sommardag och göra om turen, för att få bättre koll på landskapet.









Andra turer vi gjort på Bogesundslandet:
Stortallsrundan
Dammstakärrsrundan

Det finns en broschyr med karta över Bogesundslandet att hämta vid parkeringarna som visar alla de olika lederna.

/A

söndag 22 januari 2017

Hösten och vinterns veganska friluftsmat

Vi har gjort en del dagsturer under hösten-vintern 2016 och nästan alltid haft med oss stormkök eller muurikka för att laga mat. Speciellt så här års när det är lite kallt är det skönt att laga varm mat när man är ute i naturen. När man gör dagsturer är matlagningen dessutom enklare än på en längre tur eftersom man kan bära lite tyngre och det går att ta med färskvaror.

Vi har nog lite dålig fantasi för vår friluftsmat blir ofta olika varianter av grytor och wokar, speciellt när vi använder stormkök istället för att laga över öppen eld. Grytor är enkla att laga med få ingredienser och de både värmer och mättar bra. Vi tänkte bjuda på några rätter som vi lagat den sista tiden som inspiration. Eftersom Team Vildmark i stort sett är vegetarianer så lagar vi bara vegetariskt ute i skogen, oftast veganskt så de här recepten är helt veganska.

Oumphwok
Ingredienser: Wokgrönsaker, kryddad oumph (vi hade rester från julbordet), ifraiche (eller vanlig creme fraiche för en icke-vegansk variant), kryddor, sesamfrön och solrosfrön, tortillabröd.

Fräs wokgrönsaker och oumph i lite olja. När allt är genomstekt, häll på ifraiche och kryddor. Låt koka ihop en stund. Smaka av med salt, peppar och ev andra kryddor. Ät som fyllning i tortillabröd eller pitabröd.

Den här woken kan varieras i oändlighet. Ha i kokosmjölkspulver. Byt oumph mot halloumi eller förstås någon form av kött om ni inte vill äta vegetariskt. Byt frysta wokgrönsaker mot färska eller torkade grönsaker.
Oumphwok längs Blå spåret i Nacka
Bönchiligryta
Ingredienser: Svarta bönor (kokta på burk), krossade tomater, gul lök, paprika, rökt tofu (men det går förstås lika bra med vanlig tofu eller halloumi), olja, salt, peppar, chili, spiskummin

Hacka lök och paprika. Skär tofun i mindre bitar. Fräs allt i olja med chili och spiskummin.
Häll i bönor och krossade tomater. Koka ihop en stund. Smaka av med salt, peppar och ev mer chili.
Servera med bröd att doppa i grytan.

Bönchiligryta vid Kölberget utanför Bollnäs

Panengcurry-gryta

Ingredienser: Risnudlar, wokgrönsaker, panengcurry i kokosmjölk (vi använde Icas), cashewnötter, salt, peppar

Koka upp vatten, häll det över risnudlar i en gryta och sätt på locket.
Fräs wokgrönsaker (eller färska strimlade) i olja i en gryta.
Häll över en burk med panengcurry i kokosmjölk
Låt koka ihop, smaka av med salt, peppar och ev lite chili för styrkan
Häll upp i tallrikar/kåsor och strö över cashewnötter.

Panengcurry vid Stora Bolleberget, Bollnäs

Den här grytan går utmärkt att göra i fjällvariant också. Byt då mot torkade grönsaker, paneng curry på påse och kokosmjölkspulver.

Vi följer några konton på Instagram som just är specialiserade på friluftsmat för att få mer inspiration inför friluftsåret 2017. Några av de konton vi hittat och följer är:
@friluftsvegan
@vegohajk
@vandringsmat
@utepaaturmedprimus
@friluftsmeny.se

Vilka konton har vi missat? Sen är det förstås många friluftsinstagrammare som vi (@team.vildmark) som också tipsar om bra friluftsmat emellanåt. Vi ska se till att plocka upp lite tips, för 2017 ska vi nog utmana oss snäppet mer kring vår friluftsmatlagning. Dags att prova lite nya varianter och gå utanför komfortzonen!

/A


lördag 14 januari 2017

Övernattning vid Käringsjön

Jag och C hade länge planerat att bo i vindskydd under den mörkaste delen av året. För att göra upplevelsen så enkel som möjligt bestämde vi oss för vindskyddet vid Käringsjön som ligger på lagom avstånd hemifrån. Vi har gått förbi vindskyddet flera gånger, ett par gånger faktiskt nu under hösten på våra turer i skogen runt omkring. Trots att det ligger nära både Sollentuna och Täby så ligger Käringsjön ensligt och i ärlighetens namn så är det inte någon särskilt fin sjö utan är ett mellanting mellan träsk och sjö. För att komma ut i vattnet har man (för länge sedan) byggt en brygga ut i vattnet. Idag är det bara resterna kvar av detta som gör att man hjälpligt kan nå öppet vatten.

Vi parkerade vid kolonilotterna vid Södersättra och sedan tog vi grusvägen fram till Roslagsleden. Vi följde sedan Roslagsleden förbi sjön Fjäturen till det nya vindskyddet som byggdes när kraftledningen grävdes ned. Därifrån följde vi leden Sjöslingan fram till vindskyddet vid Käringsjön. Sjöslingan är en av de märkta vandringslederna i området. När vi kom fram var den första uppgiften att fixa ved eftersom man förväntas ta med egen. Vi hittade en rejäl torr och död gran som vi sågade och högg upp. När vi var klara med det var det helt mörkt och tyst och runt nollan men arbetet med ved och elden gjorde att vi inte frös.



Fjäturen, på väg mot Käringsjön
Man kan inte göra så mycket när det är kolsvart ute utan vi lagade mat. Utan att behöva ta hänsyn till resten av familjen med veganer och glutenintoleranta så gjorde vi oss en pasta med en smaksatt crème fraiche, stekt halloumi och massor av ost. Supergott, enkelt att laga och man blir väldigt mätt och nöjd.




Efter att ha fixat undan maten så kröp vi ned i våra Marmot sovsäckar. För att inte frysa hade vi med dubbla sovsäckar, något man kan göra då vi inte vandrat särskilt långt och inte behövde ta hänsyn till att det var tungt eller tog mycket plats. Vi hade köpt en riktig fotogenlykta (Feurhand Hurricane lantern) på Naturkompaniet som gav oss ljus hela natten.

Vi vaknade vid 7 på morgonen och ingen av oss hade frusit. Men under natten hade det snöat någon centimeter och snön hade blåst in i vindskyddet så vi var täckta av lite snö. Vi hade inte helt koll på att det skulle snöa under natten så vi var lite förvånande över hur landskapet hade förändrats under natten. Vi kröp ur sovsäckarna och fixade kaffe och varsin frukostmacka innan vi packade ihop och gav oss tillbaka till parkeringen.

Morgon i vindskyddet





/CJ

onsdag 4 januari 2017

Stora Bollebergets naturreservat i Bollnäs

På nyårsafton 2016 var det dags för året sista friluftsutflykt på vår tur till Bollnäs. Vi hade tänkt att åka skidor, men det visade sig att det var mer eller mindre snöfritt i Bollnäs så det fick bli vandring istället. Vi valde ett friluftsområde i närheten av Bollnäs centrum, Stora Bolleberget, ett lättillgängligt område med flera vindskydd och grillplatser. Det finns flera parkeringar att välja på och vi satsade på parkeringen i sydväst mot Eriksnäsbo. Precis som vid gårdagens äventyr vid Kölbergets naturreservat så var grusvägarna alldeles för isiga för att vi skulle kunna åka in. Så vi parkerade ute vid stora vägen och gick mot startpunkten där leden in i friluftsområdet började.

Först passerade vi ett brandområde där man hade haft en kontrollerad brand för några år sen. Här loggade vi en väldigt fin och charmig geocache,  Stora Bolleberget #7. Efter en kort promenad därifrån var vi framme vid sjön Bolletjärn. Här märktes det att friluftsområdet ligger nära stan och är populärt, för det var gott om folk runt sjön vid de olika rastplatserna. Vid första vindskyddet var det en familj med skridskoåkare som grillade så vi fortsatte i vänstervarv runt tjärnen. Vid nästa vindskydd gick ett stort sällskap precis iväg så då slog vi oss ner där för att göra lunch. Den här gången en thai-inspirerade grönsaksgryta. Även om vi lagade mat på stormköket så blev det förstås en brasa också, för värmen och känslan. Och ytterligare en superfin geocache, Stora Bolleberget #5.




Ledmarkeringar i form av ljusgula pinnar

Bolletjärn






En bit efter vindskyddet går det en stig upp på toppen av Bolleberget och det är klart vi ville utforska toppen. Högst upp fanns ytterligare ett vindskydd, men utsikten var mest skymd av höga tallar. Vi loggade geocachen Stora Bolleberget #11 och vilade benen en stund efter uppstigningen. Här nånstans dog två av våra mobiler (orutinerat...) så vi hade bara dotterns mobil för att ta kort och hitta vägen. Så det blev inga fler geocachar på turen, men med tanke på de tre fina vi loggade så är det säkert värt att komma tillbaka och logga fler cachar i området.

Vi mindes från kartan att vi nu skulle fortsätta nedåt och att stigen skulle vika av till höger nedanför berget. Men vi missade den stigen och kom ända ner till vägen innan vi vände tillbaka. Det gjorde inte så mycket förutom att vi då både fick gå nedför och sen väldigt brant uppför igen, den stigen vi egentligen hade tänkt gå gör en genväg längs bergssidan istället. Men alltid bra med extra motion! Sen fortsatte vi ytterligare någon kilometer tills vi var tillbaka vid startpunkten och kunde ta sista biten på isiga bilvägen till bilen.



Uppe på toppen av Stora Bolleberget


"Hit har havet nått"


Rätt brant backe..
Vi hann tillbaka till bilen innan det blev helt mörkt
Karta från Länsstyrelsens folder - vi gick enligt den blåa markeringen

Vi avrundade dagen med bastu på hotellet och middag i Bollnäs för att avsluta 2016. Ett oroligt år i världen på många sätt och vis, men Team Vildmark har haft många fina friluftsupplevelser under året som ändå gjort att vi minns året positivt.

/A




söndag 1 januari 2017

Kölbergets naturreservat - porten till Norrland

Vi ville göra en utflykt i nyårshelgen och tittade på kartan efter lämpliga platser på lagom avstånd hemifrån. Det blev Bollnäs, en ort som vi bara passerat men aldrig stannat i tidigare. Eftersom vi gärna vill kombinera bilåkningen med vårt friluftsintresse så kan vi inte bara stanna vid en vägkrog för att äta lunch, utan vi letar gärna efter något lämpligt naturreservat eller dylikt för en bensträckare. Och efter lite googlande hittade CJ naturreservatet Kölberget strax söder om Bollnäs. Ett litet reservat med en kort promenad till en raststuga och utkikspunkt. Perfekt alltså!

Vi tittade på kartan över reservatet i foldern på Länsstyrelsens webbplats för att hitta en bra parkering. Enligt kartan fanns det två parkeringar, men vi parkerade vid första parkeringen vid stora vägen eftersom vägen var rätt isig och det kändes inte som om våra odubbade vinterdäck skulle ha klarat att åka in till nästa parkering.  Istället halkade vi till fots upp längs vägen, det var en miss att inte ta med de dubbade Icebug-kängorna... Framme vid andra parkeringen började leden i skogen, och det blev då lättare att gå, det var nämligen snöfritt och isfritt inne i skogen.

Det var en fint markerad led upp mot Rönningstugan. Ett par hundra meter från parkeringen finns en rastplats, men vi ville fortsätta upp mot stugan där vi misstänkte det fanns en grillplats också. Strax efter första rastplatsen ansluter leden till Hälsingeleden som passerar naturreservatet. Den leden har vi inte vandrat på någon gång, så det får vi lägga till att-göra-listan. Efter en dryg kilometers vandring från bilen var vi framme vid stugan. Det fanns en grillplats som fortfarande var varm efter tidigare besökare, så vi började med att få fart på elden igen. Sen utforskade vi den väldigt fina stugan och började laga lunch ute. Vi hade med stormköket och gjorde en bönchili som värmde gott.

Halt och isigt på väg upp mot berget

Första rastplatsen

Bönchili med rökt tofu

Lätt att hitta men svårt att välja, ska vi ta Gammelskogen eller Rönningstugan?


Rönningstugan


Roligt att få med en tonåring på äventyr

Klart vi skriver i loggboken i stugan





Efter lunchen tog vi en promenad till Högsätet, utkiksplatsen uppe på berget. Vi loggade cachen OBs View 01 Kolberget och njöt av utsikten vid klippbranten, vi fick strikta instruktioner från CJ att inte gå för när kanten...

Nöjda och mätta tog vi samma väg tillbaka till bilen, det blev nog en promenad på max 2,5 kilometer. Alltså en perfekt bensträckare med natur, skog och en fantastiskt god lunch. Kolla gärna in Länsstyrelsens folder om ni vill besöka området, som också kallas porten till Norrland. Ovanligt poetisk folder - "Grottorna gapar som tysta hål i skogen"och "Krokiga tallar står som troll och vaktar på stupets kant".

/A