torsdag 30 juli 2015

Borgvik och vandring längs Skans 113

Det går ju inte att låta bli att berätta om Skans 113. Jag måste erkänna att det var en slump att vi hittade hit. Vi åkte på morgonen från Karlstad för att besöka Sliperiet i Borgvik, ett kombinerat konstgalleri och restaurang. På väg till Borgvik så stannade vi vid en avrättningsplats (geocache så klart)... Där Britta avrättades 1760 för barnamord fast det egentligen borde ha varit pappan (officer) som skulle bränts som inte tog hand om sin familj.


Efter besöket på Sliperiet med vackra bilder och konstverk så skulle vi ta en promenad runt Borgvik för att besöka kyrkan, hyttruinen och handelsboden med mera.





... men bredvid vägen så satt det en liten obetydlig skylt som pekade på Skans 113 och en vandringsled längs skansen. Vem kan motstå detta?? Dessa befästningar byggdes efter att Tyskland ockuperat Norge våren 1940.
Vi fick både se en massa draktänder, skyttevärn och lite kantareller.

"Skans 113 ingick i den södra delen av den s k huvudställningen som var en starkt utbyggd försvarslinje i det inre av Värmland. Skansen är uppdelad i två bataljonsomården. Det första sträcker sig från Borgvikssjön till gården Nya Takene och det andra från gården fram till Lilla Värmeln.

Skans 113 byggdes till största delen ut under senare delen av kriget, vilket avspeglar sig något i anläggningarna. Skansen är uppförd enligt 1000-standard, vilket innebär att de flesta skyddsrum bara har splitterskyddad täckning. Vidare är pansarhindren byggda i betong och gevärsvärnen konstruerade av betongplank. Karaktäristiskt för en 1000-anläggning är även avsaknaden av ett flertal tyngre pjäsvärn. De som finns i skansen uppfördes redan under 1940-41.

Sammanlagt finns inom bataljonsområdet omkring 150 gevärsvärn med tillhörande värngångssystem. Norr om Sliperiet sträcker sig ett längre värngångssystem längs pansarhindren.  Norr om Kungskvarnen ligger 2 pjäsvärn, en kg-hatt och ett kulsprutevärn typ I. Kg-hatten är av en ovanlig konstruktion och den enda av sin typ som lokaliserats under inventeringen av värn i Värmland.

Skans 113 är till stora delar välbevarad och samtidigt ett ovanligt exempel på anläggningar som bevarats i anslutning till bebyggelse, Skansen är belägen inom riksintresseområdet för kulturminnesvården.".


Texten från Hembygdsföreningen i Borgsvik.

Stigen är ju tyvärr inte alltför välanvänd

Var det här en bra ide???

Draktänder så långt ögat kan se

Kulsprutevärn med den lite mindre observationsöppningen

Öppet och som om det vore nytt
Tillbaka i Borgvik så besökte vi både hyttruin och handelsbod innan vi åkte tillbaka till Karlstad.

Hyttruin (en av de många vi sett) i fint skick

Handelsboden (vi köpte en keramikknapp...)

Och så slutligen en kaffe i hamnen

/CJ

Länkar
Skans 113
Skans 113 Borgvik
Beredskapstiden i Borgvik
Sliperiet




7-Torpsleden Värmland

Egentligen borde vårt teaterbesök dagen innan inte ha något att göra med vandringen dagen efter men häng med... Kvällen innan var vi på Berättarladan med Västanå teater och såg pjäsen Lomjansguten som handlade om de skogsfinnar som invandrade till Värmland och deras hårda liv. Efter teatern bodde vi i tält vid sjön Rottnen som för den här sommaren var en fin kväll.


Stamfrändemonumentet i Rottenros.
Skogsväsen, Foto: Håkan Larsson, Lomjansguten 
Solnedgång över Rottnen
Tidig morgon vid Rottnen


Vi valde att vandra 7-Torpsleden eftersom den var lagom lång och av alla möjligheter som finns så fastnade vi för den intressanta historien om torpen och människorna som levt där. Det blev också en bra fortsättning på gårdagens teater om Lomjansguten i Finnskogen. Efter att ha åkt en dryg timme på allt mindre vägar så hittade vi fram till parkeringen nära Ritamäki "mitt i skogen".




Leden har gamla anor och går längs gamla stigar som skapats av skogsfinnarna. Leden passerar sju torp, alla med skogsfinskt ursprung. Man passerar riksgränsen mellan Norge och Sverige och under andra världskriget användes stigarna även som flyktingrutt från Norge. Ritamäki finngård är troligen det bäst bevarade skogsfinska torpet på Finnskogen som också är skyddat som naturreservat.

Vi gick först söderut och passerade Lomstorp, Svartbäcken, riksgränsen till Norge och Österby. Framme vid Lebiko som är en norsk turiststuga som man kan övernatta i, så tog vi en geocache (i Norge) och åt vår medhavda lunch.

Orange ledmarkering i Sverige


En härlig skylt...
Sedan fortsatte vi leden, som nu gick tillsammans med Finnskogsleden, mot torpen Kissalamp och Valli. Skylten vid torpet Valli var sorglig och beskrev hur oerhört hårt och tragiskt livet i dessa torp var. På en vecka dog de tre barnen och frun ett par veckor senare. Torparen övergav platsen och utvandrade till USA. Idag finns bara lite ruiner och marken de röjde är idag ogästvänliga granplanteringar.

Blå ledmarkering i Norge
Matkällaren vid Valli
Desto trevligare var det att komma fram till Ritamäki, där man fortfarande håller marken öppen och underhåller husen. Vi tog de två geocacherna som finns här och åt sedan varsin våffla med kaffe. Vi hade dåligt med kontanter så vi prutade av 15 kr på priset, inte för att det var för dyrt utan för att vi saknade kontanter. Runt torpet var det ganska mycket folk (antar att våfflorna och den fina naturen drog).

Det var ett fint öppet landskap runt husen.

Ritamäki stugan


Kokkaffe och våffla 
Efter Ritamäki var det bara ett par kilometer genom skogen till bilen. För att avsluta dagens finska tema så besökte vi Torsby Finnskogscentrum för att lära oss lte mer...

Leden mot bilen

Vattenpaus

Annorlunda fasad

Det var en imponerande byggnad och trevligt museum som beskrev livet i Finnskogarna.

/CJ

Länkar
7-torpsleden
Lekvattnet.se - 7-torpsleden
Finskogsleden (Norsk site)
Finnskogscentrum 





Bloggen har vaknat!!

Vi har inte haft någon fart på bloggen under en period. Det betyder inte att vi inte har frilufsat, utan vi har faktiskt gjort en hel del näräventyr. Vi har vandrat Munsö-leden på Ekerö, vi har besökt Landsort-Öja, vi har varit i Kolarbyn och gått med snöskor, vi har gått Stora slottsrundan vid Bogesundslandet, vi har vandrat Upplandsbroleden i snöstorm. Men orken och lusten har inte räckt till för att blogga. Men nu är vi tillbaka och väckt upp bloggen!

Sommarens äventyr har redan delvis hamnat på bloggen. Vi var i Värmland och vandrade och har även gjort en del vandring på hemmaplan i Stockholm. Och nu laddar vi för scoutläger och fjällvandring i Padjelanta.

Om ni vill följa oss ännu mer så hamnar numera våra vardagsäventyr även på Instagram under användarnamnet team.vildmark. Där försöker vi lägga upp våra favoritbilder från vandringar, geocaching och andra utflykter.

Följ team.vildmark på Instagram

Bloggen och Instagram har flera syfte för oss. Dels är det ett sätt för oss själva att dokumentera och komma ihåg våra äventyr, dels vill vi inspirera andra till att göra näräventyr och ge sig ut att uforska naturen.

Hoppas vi ses på bloggen, på Instagram eller ännu hellre i någon skog eller på en fjälltopp!

/A


Förberedelser inför Padjelanta-leden

Nu är det mindre än ett dygn innan nattåget går upp mot Gällivare för 10 dagars vandring på Padjelanta-leden. Ungdomarna i teamet är på äventyr i Japan på World Scout Jamboree, och den tredje medlemmen i teamet CJ ska också på scoutläger fast på närmare håll på Vässarö. Så istället för att gå och jobba så blev det ett eget äventyr för A med en kompis upp till Padjelanta nationalpark.

Vi ska gå hela Padjelanta-leden på 14 mil på 10 dagar från Ritsem i  norr söderut mot Kvikkjokk. Vi går med lätt packning och vi kommer bo i fjällstugor hela tiden, så vi skippar tält, sovsäck och spritkök. Jag har en 48 liters säck som jag räknar med kommer väga max 14 kg när den är färdigpackad.

Jag kommer blogga om turen när jag är tillbaka så jag får återkomma om detaljerna. Men så här ser planen ut i alla fall:

Dag 1: Ritsem - Kisuris
Dag 2: Kisuris - Låddejåkkå
Dag 3: Låddejåkkå - Arasluokta
Dag 4: Arasluokta - Staloluokta
Dag 5: Staloluokta - Tuottar
Dag 6: Tuottar - Tarraluoppal
Dag 7: Tarraluopal - Såmmarlappa
Dag 8: Såmmarlappa - Tarrekaise
Dag 9: Tarrekaise - Njunjes
Dag 10: Njunjes - Kvikkjokk




Några av etapperna är hyfsat korta så det går att gå två etapper på en dag om vi skulle behöva någon vilodag beroende på väder och form. Det gäller ju att ha lite marginaler om kroppen inte skulle samarbeta.

Vi bär med oss det mesta av maten, men räknar att komplettera med några middagar och lite snacks längs med vägen. Så här ser matplanen ut:

Frukost
Jag äter äggröra med torkat äggpulver + mjölkpulver (från Friluftsmat), samt frökex med mjukost. Min vandringskamrat kör havregrynsgröt, men det blir lite för mycket kolhydrater för mig.

Lunch
Varma koppen med något tillbehör som kommer variera mellan oliver, frökex och serranoskinkchips. Vandringskamraten kör misosoppa istället.

Serranoskinka som torkats i 70 grader i ca 3 timmar

Middag
Vi har förberett några middagar var. Jag kommer bjuda på Saffransdoftande linssoppa samt Kikärtsgryta med fetaost. Sen köper vi några middagar i stugorna med det som stugbutikerna har att erbjuda. Till middagarna har jag den här gången torkat:
Lök, Paprika, Potatis, Palsternacka, Fetaost, Squash, Kikärter

Provar att torka fetaost för första gången, med Apetinas 10% fetaost (ju lägre fetthalt desto längre hållbarhet)
Snacks
Jägarsnus i min tappning (cashewnötter, paranötter, gojibär, kokosflingor, mörk choklad), raw bars och lite lyxchoklad. Kanske blir det en liten PET-flaska med vin också om jag får plats i ryggsäcken när jag slutpackar imorgon...


I övrigt så är det minimalt med packning, både för att få plats och orka bära. Vädret verkar bli varierande (som vanligt i fjällen) så jag har kläder både för spöregn och solsken. Samt förstås necessär, första hjälpen, kniv, matprylar, stavar, karta... Och diverse paracord-attiraljer, både nyckelring på ryggsäcken, armband och klockarmband. Vi hade en pysselkväll för ett par veckor sen och fixade till några paracord-armband.

Här blir det både armband och nyckelringar i paracord
Jag längtar verkligen efter känslan när man kommer fram och kliver upp på kalfjället. Det är ett lugn i kroppen som infinner sig som inte går att hitta någon annanstans. Om ca 60 timmar från nu kommer jag kliva av båten från Ritsem vid stranden vid Akka och hoppas att hitta fjällkänslan! Återkommer med mer rapporter när jag är tillbaka i civilisationen med internet igen.

/A

Roslagsleden etapp 8: Roslagsbro - Vigelsjö (Norrtälje)

Vi har fortfarande några etapper kvar av Roslagsleden att vandra, så den här semesterdagen passade det bra att prova en etapp till. Den här gången blev det etapp 8 som går mellan Norrtälje och norrut mot Roslagsbro. Vi valde dock att gå den söderut, så vi började i Roslagsbro eller snarare Drottningdal. Bilen parkerades i Norrtälje och så tog vi buss 645 till hållplats Drottningdal där etappen startar vid idrottsplatsen.

Först fick vi gå en kort bit längs asfaltsvägen innan vi kom fram till Roslagsbro kyrka. Och den får man inte missa! Oerhört vacker och enkel kyrka från 1200-talet med Sveriges äldsta altartavla och fina muralmålningar. Efter att ha beundrat kyrkan en stund så loggade vi cachen Roslagsbro kyrka och passade samtidigt på att krypa in i klocktornet.

Vid bron över Broströmmen strax söder om kyrkan så träffade vi på ett par vandrare som var på väg norrut mot Grisslehamn. De hade gått från Norrtälje på 2 timmar - så mycket raskt marscherat! Om de ska orka hela vägen fram så hoppas vi de drog ner på tempot senare...  

Utsikt från klockstapeln mot Roslagsbro kyrka



Första biten efter Roslagsbro gick på en traktorstig som inte kändes så välbesökt, rätt högt gräs emellanåt men vi gick genom fint landskap. Några kantareller plockade vi med oss. I Hov övergick stigen till grusväg istället och vi följde grusvägen ett bra tag förbi en del hus och gårdar. Vi gjorde en avstickare till badplatsen vid Gillfjärden som blev ett bra lunchställe. Vi loggade en cache och passade på att titta på live-streaming från Japan där 2015 World Scout Jamboree invigdes (där teamets två ungdomar befinner sig).

En stund efter lunchen så fick vi äntligen uppleva riktig skog och en smal skogsstig. Även om första delen också var trevlig så är det ju den här skogsupplevelsen som vi egentligen är ute efter! Sen efter en bit så närmade vi oss Norrtälje så då börjar man se spår av civilisationen och nybyggda villaområden. Framme vid ett motionsspår tog vi av vänster en bit till en fin skogslekpark med utegym där det också fanns vindskydd och grillplats. Och så klart en geocache!







Trevlig skylt!!
Vacker grindstolpe i blomsterhavet
Lunch vid badplatsen

Nästa stopp blev på Färsna gård som är en 4H-gård med kafé och traktormuseum. Vi tog en fika, loggade en cache och tittade lite på traktorer och djur.  Sen gick vi vidare mot Vigelsjö friluftsområde. Vi stannade till vid ett fint fågeltorn (där vi inte hittade cachen som skulle vara där) och hamnade sen i djungeln! Här behövdes definitivt långbyxor för att ta sig genom brännässlorna. Det kan inte vara så många som vandrar den här delen av leden, det borde väl ha varit mer upptrampat då kan man tycka. Till CJs stora förskräckelse var vi också tvungna att tränga oss förbi ett gäng kossor som hade bestämt sig att hänga precis på leden som gick genom kohagen. Men det gick bra - vi överlevde!

Sista delen av leden går längs vattnet vid Vigelsjö friluftsområde fram till vattenrutschbana och badplats - helt folktomt denna kyliga Sverige-sommar. Här avslutades etapp 8, men vi fortsatte vidare in till Norrtälje och tillbaka till bilen. En trevlig etapp som fick betyg 3, fint landskap men lite för lite skog för vår smak.


Utforskar Färsna gård
Djungeln i Vigelsjö





Vackert i Norrtälje



/A